Categories
Betraktelser & Berättelse

En sista dag

Jodå, jag försöker förstå varför jag sitter här. Mest till ingen nytt kan det tyckas. Ja definitivt är det så. Fast jag försöker. Ta mig framåt. Men sakta går det. Som det kanske skall göra efter sextio. Världen tillhör de unga. Jag har alltid vetat det. Alltid trott på det.

Alla kanaler översvämmas av människor som är ute och reser, ser saker, upplever saker. Jag följer med så gott jag kan. Gläds med dem som reser, med dem som ser, med dem som upplever. Utvecklas.

Bil innehas igen. Hjullager är förträffligt bytt. Jippie liksom. Ger rörlighet. Ett måste att ha fordon här uppe. Tills nästa gång då. När det som snurrar inte snurrar längre. Som det är med gamla bilar. Alltid är det något som är trasigt. Åtminstone på mina bilar. Har alltid varit så. Men varför använda pengar till semesterresor och semesterupplevelser om man kan använda dem till inköp av reservdelar. Jag bara frågar.

Borde köpt en flaska whisky. Egentligen. En rökig. Men tamefan om det inte finns nog med rök i luften ändå. Man kan dricka saft och till och med den smakar rökigt. Hälsingeskogarna brinner. Det är en sommar att minnas. Måste leta upp favoritsjön och ta ett bad snart. Tamefan.

Men fundera över varför jag sitter här skall jag väl snart inte behöva längre. Kanske bara fram till ettiden i natt. Sen slutfunderat. Jag skall hålla mig härifrån. Japp. Men möjligen läsa mail. Ja och vattna blommorna. Men inte mer. Klarar jag fyra veckor vinner jag ett pris. Det har K lovat.  Men kanske borde man låsa dörren och aldrig komma tillbaks och låsa upp den igen.  Skapa en tidskapsel. Inte tillåta att den öppnas förrän om hundra år.

Fast grannrummet tänker jag besöka. Om det blir regn någon dag. Om kvällen kräver det. Om andan faller på. Studion. Nog för att också det tillhör de unga. Definitivt. Men det är bara det att jag inte heller kan låta bli.

Undrar om jag kan simma numera förresten. Med axeln alltså. Får plaska och hundsimma antagligen. Eller stanna på land. Torka ut. Skrynkla ihop. Längtas tills man kan.

Hör att Enskogen också skall evakueras. Det blir värre.

Alla människor pratar som tabloidtidningar nu för tiden. Det finns sällan nyanser i något endaste ett. Allt är krisläge och krigsrubriker. Det finns ingen vardag längre. Borta, Jag söker efter den. För att bilda föreningen “vardagshändelsernas vänner”. Där, föreningen, där det aldrig är kris.  Vardagens trivialiteter är nämligen större än kriserna om man bara orkar titta efter. Inte många orkar det såklart.Ja och varför skulle man, när kriserna serveras gratis och vardagslunken kostar på.

Liksom.

Men nu. Några “make” till. Jag tror det går.

Categories
Betraktelser & Berättelse

Chassifläkten

Dags att plocka fram den gamla chassifläkten igen, den som kommer från den där stordatorn, datorn som behövde ett helt rum för att få plats. Sist fläkten var framme var 1994. Ett annat fotbolls-vm-år. Allt, OK nästan allt, blir lättare med lite luftrörelser.

Serrö.

Categories
Swedish

Censur fick tidningar att tiga om dödliga farsoten | SvD

I dag vänder jag mig till ett ämne som jag skrivit om förr, men eftersom det rör sig om en av de största tragedierna i vår moderna historia, och eftersom den tog fart för exakt hundra år sedan, är det på sin plats med en repetition. Det handlar om spanska sjukan. Hur allvarlig var egentligen farsoten? Vet vi hur många som dog?

Source: Censur fick tidningar att tiga om dödliga farsoten | SvD

Categories
Betraktelser & Berättelse

Äntligen…

Äntligen skönt på kontoret.

Categories
Böcker

Senast lästa bok

Stäppvargen av Herman Hesse

Jo. Jag är tvungen att läsa den här. Varför? Jo. Därför att den nämns i de två senaste böckerna jag läst. Ja och japp, jag har bestämt mig för att läsa några av klassikerna.

Först. Herman Hesse låter som en Nazist. Men då är det såklart Rudolf Hess man tänker på. Herman var Schweizare, dock född i Tyskland. Hans böcker hamnade på Nazisternas bokbål. Så Nazikopplingen kan vi glömma på direkten.

Ja egentligen skulle väl boken rensas ut från hyllorna på våra bibliotek idag också som Astrids “negerkung” berättelse och Tintins “neger” historier. Men här handlar det om en nobelpristagare som skrivit och då duger kanske n-order som en spegel av tidsandan fast än “övergreppen” i det avseendet är betydligt grövre i den här boken än vad TinTins författare står för och vad Astrid Lindgren lyckas få till. Ja med det där är det som det är. Där  lever vi i en fullkomligt galen värld utan koll på prioriteringarna i minsta avseende.

Men boken då?

Ja sanningen är väl att var det nu inte en klassiker så skulle jag ha lagt den ifrån mig under de första kapitlen. De är rätt tråkig. Inledningsvis. Men den tar sig. Blir riktigt bra. Kanske inte helt lätt att inse att den är banbrytande i tysk litteratur men det har sannolikt med tiden den är skriven att göra. Tiden har liksom hunnit ifatt den.

Jag har aldrig hört den nämnas av Flower power rörelsen som en introduktion i i LSD tripparnas värld. Men den skulle mycket väl kunnat bara det. Ja och nu fick han Nobelpris 1964, alltså före den rörelsens blomstring, så man kan inte ge sig hän i tron att de som gav honom Nobelpriset var barn av LSD trippernas värld. Men det skulle kunnat vara så.

Ja jag kan inte avgöra om han var värd det där priset. Men de brukar ju vara det. En bok är ett för litet beslutsunderlag. Ja och jag har inget att säga i saken ändå såklart. Men är den läsvärd?

Ja den är läsvärd. Helt klart en bok man kan ägna några timmar åt. Jag tror till och med att den kommer att lämna några fragment efter sig där i minnet faktiskt.

Så vill du ta dig ann en klassiker i sommar. Läs!

Alla andra böcker jag läst finns här.

Categories
vetenskap

Hitta EN kvinnlig förebild som inte heter Zara Larsson

Det är inget fel på Zara Larsson iof heller.