Category: Böcker

I’m posting a brand new short story, if you want to read it–think of it as an appetizer to the main course, THE OUTSIDER, coming next week. The story is free. Read, print, share, whatever. Go to my website or click the link. Enjoy!

https://stephenking.com/other/stephenking-laurie.pdf

K må sucka över inköpet, ja och antagligen det med rätta, men gubbar måste ha sitt.  Det är långa meningar och många ord och ganska segt men man får helt enkelt ta sig igenom en till. Läsa den som en man.

Den senila skalbaggens tröst av Jens Månvinge

Läser några kapitel men lägger den sedan ifrån mig. Livet är för kort för att slösa tid på en sådan här bok som är som att läsa en gymnasieinlämningsuppgift.  Själva historien är det dock inget fel på. Har du mycket liv kvar – för mycket rent utav – då kan du absolut läs den. Annars leta en annan bok eller syssla för livet är kort.

Alla andra böcker jag läst finns här.

Sotarens pojke av Barbara Vine

Finns det inga böcker i “skall läsa högen” så får man hugga en ur bokhyllan. Svårt. Det mesta har man läst. Men det finns ändå en hel del som bara K har läst. Helst vill man alltså  hitta en sådan bok. Ja och det här var en sådan träff efter inte allt för långt sökande.

Jag gillar den här historien. Mycket till och med. Ja och jag tror jag gillar boken också. den har lite av den där “Princess Daisy litteraturen” över sig säger en röst inom mig. Men stämmer det verkligen? Är det inte bara för att jag är en gammal och elak jävel som det där kommer fram? Ja själv vet jag inte. Lyssnar faktskt förvånat på den där rösten. Men saker är lite för enkla ibland i storyn. I min värld får det gärna vara lite mer som i verkligheten där det mesta tar tid och är ganska krångligt.

Men historien är alltså rätt bra. Ja mer än så. Den ÄR bra.Ja och upplösningen hade man inte kunnat gissa sig till, Åtminstone inte jag.

Men läs själv för fan. Det är den värd.

Alla andra böcker jag läst finns här.

Den tid då ljuset avtar av Eugen Ruge

Det låter inte så roligt. Östberlin, DDR, strax innan muren faller. Ja och det är inte så roligt. Den här boken är verkligen så grått dyster som man kan vänta sig av en sådan spelplan.

Men så ändå. Den har något. Människorna. Ryssarna som flyttat till Tyskland. Tyska kommunister som flyr till Mexiko efter kriget och sen återvänder för att bygga det nya Tyskland. Drömmarna. Byråkratin. Medaljerna till de upphöjda. Hur åt helvete allt ihop går. Borde man inte förstår hur fel allt är? Långt tidigare. Är man helt enkelt för bekväm i sin upphöjdhet för att förstå.

Den blandar åren friskt. Ett kapitel 1968. Nästa 1951, Nästa 2011. Olika människor. Ja och så håller det på. Jag som har svårt med namn har det inte lätt. Det finns släktband. Jag lyckas inte få ihop dem alla förrän mot slutet av boken. Men sammansatt är allt det där ett rätt spännande grepp. Det blir som när man flyttar till ett nytt ställe. Man gör kopplingarna mellan människor långsamt och efter tid.

Ja jag gillar den här boken. Fast mot alla odds. Läs.

Alla andra böcker jag läst finns här.