Categories
Swedish

Underbar valborg.

Jag har alltid haft en tendens att jobba alldeles för mycket. Vissa skulle nog kalla mig arbetsnarkoman men… i helgen var jag ledig (ganska mycket i alla fall 😉 ). Kunde vara ut i härligt väder för första gÃ¥ngen efter vintern utan att frysa och pulsa i snö. Jobbade väl iof dÃ¥ ocksÃ¥ eftersom jag höll pÃ¥ med ved men som alla vet som har “tänk-jobb” (nÃ¥gon skulle nog kalla det intellektuellt arbete) sÃ¥ är det underbart att fÃ¥ göra nÃ¥got helt annat ibland. Speciellt sÃ¥nt som fÃ¥r musklerna att arbeta (nÃ¥ja dom man har… 😉 ). Som alltid är det sÃ¥ att ocksÃ¥ tankejobbet fungerar bättre efter nÃ¥gon sÃ¥dan dag. Och det är definitivt sÃ¥ att man blir mer effektiv av att ibland vara ledig eller göra nÃ¥got som är helt väsenskilt mot det man normalt gör.

Det här med att jobba och vara entreprenör förresten borde det kanske finnas en fyr-bokstavs kombination för typ ADHD. NÃ¥n slags diagnos liksom sÃ¥ att man fick klart för sig att man är skadad pÃ¥ ett väldefinerat sätt. Mina första “sjukdomssymtom” visade sig redan i sjätte klass när jag och en kompis sÃ¥lde djur frÃ¥n en zoo-affär. Undulater och fiskar kom pÃ¥ en buss frÃ¥n Falun som vi sÃ¥lde vidare.

I 7,8,9 an körde jag Edsbyns Naturfoto och sålde bilder till olika tidningar. Inte bara natur utan bilder från bandymatcher till den lokala tidningen Ljusnan. Massor av annat också naturligtvis som plåtandet av id kort för alla elever på Celsius skolan. Vore roligt att ha haft dom bilderna kvar men vet inte var de är nu. Vi gjorde en film också om mobbing. Massor av publicitet. Länk här
Efter gymnasiet la jag plåtandet på hyllan och ägnade mig åt musik på allvar. Alla som spelat i ett band vet hur mycket av entreprenörskap som följer med att lira i ett band. Det är precis som att driva ett företag.

När jag var 22 lyckades jag äntligen ta mig ifrÃ¥n Edsbyn. SÃ¥lde alla musikgrejer inklusive gitarren. Byte helt liv. Pluggade in Teleteknik i Katrineholm och sedan Fysik i Uppsala. MÃ¥let vara att forska inom molekylär fysisk och jag och en kompis fixade faktiskt en egen variant pÃ¥ fysikerlinjen för detta som innehöll ett Ã¥r kemi. Men som alla vet som befinner sig i den akademiska världen sÃ¥ är man mer intresserad av titlar och troge’er än att söka sanningen. Sen fanns det ju datorer pÃ¥ fysikum….

Startade DOS HB där 1981. DOS var en förkortning för Data of Scandinavia. MS-DOS var okänt. Skrev i olika tidningar om Assembler och programmering pÃ¥ framförallt 6502’an och drog in en del pengar pÃ¥ olika programmeraruppdrag.

1984 flyttade jag til Täby och började jobba på System Innovation. Och vi gjorde i snabb följd en kontokortsterminal och två modem samt en Videotext terminal med trådlöst tangentbord. Den mest kreativa atmosfär jag någonsin upplevt fanns i det här företaget. Fullt ös hela tiden. Dåligt betalt men spännande uppgifter!

1987/88 körde jag igång DOS på allvar. 5 anställda i Los runt 1990. Konceptet ungefär detsamma som Dustin har idag. Den största skillnaden vara att dom hittade 12 mille vi fick loss hundra tusen. Landsbygdens förbannelse. Brist på kapital. DOS gick i KK 1992. Jag och min familj misste allt. Hus sparkapital rubbet.
Körde eurosource efter det som jag fortfarande kör. Har gjort allt från ActiveX kontroller till kundhanteringssystem i det företaget. Konsultat på inbäddade system. Idag konsulting och utveckling av VSCP som egentligen varit med i mitt huvud ända sedan 1982/83 men först kring 2000 blev verklighet.
Men vad är drivkraften? Varför håller man på med detta? Det enda jag realistiskt kan komma på är att det är någon slags sjukdom som man egentligen skulle ha hjälp med.

Jag räknar inte längre med att “lyckas och bli rik”. Finns inte en chans. Men det är sÃ¥ jäkla roligt att hÃ¥lla pÃ¥ att det är värt (nästan) alla mödor. Och visst har jag kunnat gjort pengar istället. Jag har fÃ¥tt bra erbjudanden bÃ¥de här hemma och utomlands. Men bara pengar som drivkraft skulle aldrig kunna ge mig den riktiga kreativa kicken. Att skapa nÃ¥got själv.

Att sitta i Los, Ljusdals kommun, där jag bara vet en enda person som förstår vad jag egentligen pysslar med (fast han finns i Ljusdal). Näringslivs representanter och politiker här är totalt nollade på allt vad företagande gäller. Speciellt det som är kunskapsstyrt. Callcenter verksamhet är den högsta hi-tech dom kan tänka sig eller möjligen ett revolutionerande studentarbete. Pust fräs!!!

När jag flyttade hit med DOS tyckte näringslivs representanterna att jag skulle ägna mig åt faxar istället för datorer. Kommer aldrig glömma det. Det mest sorgliga är att inte mycket har förändrats ens fram till idag.
Ännu värre är när man inser att det är dom duktiga som flyttar och att det är förlorarna och dom mindre bra som blir kvar. Man behöver ju inte vara kärnfysiker för att inse vad det för med sig för ens egen person… :-0
Kanske skall man bara fortsätta jobba sÃ¥ att man inte hinner tänka pÃ¥ det här eller i alla fall tills man fÃ¥r en diagnos. Ja sÃ¥ fÃ¥r det nog bli…………………………

1 reply on “Underbar valborg.”

Hej,
Halkade in pÃ¥ din sida av en slump, via Embedded Workbench för ARM faktiskt :-). Kul att läsa om din livs-story i komprimerad form. Bra skrivet! Om du skulle fÃ¥ lite att göra som entreprnör (troligt?) sÃ¥ tror jag du har en alternativ karriärsmöjlighet som skribent 🙂

Lycka till med livet i Edsbyn (och hälsa Nurre)
/Micke

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.