Day: 8 April 2014

Den gamla vasen jag ärver efter en faster visar sig vara värd en bra bit över trehundratusen. Japp, 300 000. Många nollor till och med i min värld. Tänk om min faster vetat. Eller kanske visste hon – men jag tror inte det. Så vad gör man? Säljer eller behåller? Man kan resa långt och dricka god whisky för den pengen. Elefanter och giraffer är definitivt inom räckhåll. Eller Shenzhen. Boka en container och dra dit och fylla den. Australien, nya Zeeland. Inka, pyramider, mer av Kalifornien och USA, sol och vågor. Sydafrika och Kap Horn och kall öl som är ljummen men god ändå. Eller köpa en segelbåt och dra iväg fast man inte kan segla. Man lär sig väl om man måste, eller får ropa “mayday, mayday” på rytande öppet hav och skjuta rött fyrverkeri och hoppas att någon hör eller ser och hjälper innan havet slukar en och gör slut på allt.

Eller också behåller man den. Låter den gå i arv tills någon slår sönder den av misstag eller måste sälja den för att kassakistan är tom. Eller också går man ut och ställer den på staketet. Lånar grannens älgstudsare, laddar, lägger an mot axeln, och skjuter den i trehundratusen enkronasbitar med en äkta älgstudsarsmäll så folket i Lo(o)s tror att han den o-coole gubben i det stora gula huset på kullen  fyller jämt eller har tröttnat på livet.

Eller kanske ge den till Elton nästa gång vi ses. Som en present i utbyte mot obegränsad tillgång till porlande välkyld champagne av bästa märke. Det tål att tänkas på det där.

Om jag nu en gång i livet ligger ovanför Linda Skugge så får man ju passa på att glädjas över det. Låt vara att det antagligen är slumpen som placerat mig där, men skit samma. Som o-cool gubbe fråm man glädjas över det lilla i livet. Även det som nästan inte är värt att glädjas över…