Undrar fortfarande hur det var att landa där. Håren reser sig fortfarande på armarna när jag tänker på hur det måste ha varit.

Jag är inte säker på att jag någonsin haft någon idol. Men däremot finns det massor av människor som jag ser upp till, kända och okända. Bertrand Russel och Marie Curie är två av de kända. För sina gärningar. För sina tankar.

Förresten. Har du inte läst Bertrands självbiografi så kan den rekommenderas (tre band om jag inte minns fel). Hans reflektioner över männen som jublande vill dra ut i krig på Londons gator när första världskriget drar igång lämnar en aldrig. En annan bok, “Min mor Marie Sk?odowska Curie” är också en höjdare som både berättar om passionen för vetenskapen och kärleken mellan två makar. Ja och att det inte är så jävla lätt men att man får jobba på det.