Ställer mig fem meter från komposten och kastar i min påse med gamla grönsaker. Sist var det en getingsvärm som störtade ut därifrån när jag lastade av kompostmaterial. Idag verkar det lugnare. Tömmer min komposthink på vanligt sätt, det sker också med lyckat resultat. Uppdrag slutfört.
Har inget emot getingar. Egentligen. Men arga getingar på kalas kan jag vara utan. Men andra gången nu som det är fler arga getingar än man vill ha omkring sig när man lastar av grejer. Fast om sanningen skall fram var nog återvinningen värre. Här var det kanske bara ett tiotal. Ja och ingen stack mig. Annars verkar det vara väldigt lite getingar också i år.
Men i komposten då alltså. Kanske vill de hålla sig nära den gamla damen. För första året någonsin så hänger de söta goda bären kvar på henne. Vi har ätit mindre själva iof. Men framförallt har fåglarna lämnat dem. Björktrastar brukar det vara många den här tiden. Har inte sett en enda som förlustat sig på röda bär. Ryser lite faktisk. Vad är det som händer?
Ingen bil ännu. Blev lovad ett besked idag men inte fick man det inte. Det betyder att vi inte tar oss på Staffan Hellström konserten i Fågelsjö imorgon. Det är visst meningen att jag inte skall få uppleva min husgud live. Bo i glesbygd och vara utan bil går men är jobbigt när det drar ut på tiden.
Men det är som det är. Att alla bär verkar bli kvar på den gamla damen är en större anledning till oro än en missad konsert. Att känna en viss besvikelse kan man väl ändå unna sig.
Men bilverkstäder. Det är med dem som med allt annat. Den som skriker mest och högst får hjälp först. Ligger inte för mig riktigt. Alltså att skrika och domdera och vara otrevlig för att komma först i kön. Tänker att man kan försöka vara lugn och trevlig. Fast inte fan vinner man något på det inte. Aldrig. Tycker det är åt helvete ändå.
Annars är det väl rätt bra. Klarar av att jobba även om koncentrationen inte är helt på topp. Kan lätt bli helt förlamad i det avseendet när det är fel på bil eller annat krånglar. Är nu en riktig ensaksmänniska. En sak i taget, var ak på sin plats. Skadad. Fast bättre nu alltså. Tror till och med att jag får iväg en release idag.
Välja skall man snart också. Är inte lätt längre. Vem kan man tro på nu för tiden? Ingen tamefan. Det snackas så mycket skit och man vill helst sko sig själva på så många sätt som det bara går. Men att rösta vänsterut blir det såklart. Även om jag gärna skulle vilja se socialdemokrater som vågar skrika “JÄVLA MÖRDARE” till den eller de som förtjänar det. Ja och som bryr sig om de svaga. Inget av det där finns kvar, och allt blir bara jävligare ju längre höger ut man färdas på skalan. Man får alltså rösta efter principen pest eller kolera.
Det är ändå gott att leva, vilket är himla turligt när man ändå lever.
Man tror att man är den enda (och därmed är galen) som har den där viljan att köra ut över eller hoppa ut över stupet, eller lägga handen på den brännheta plattan. Något där inne som är destruktivt som fan pockar på ibland på ett, från ens medvetna jag, fullständigt främmande sätt.
Sen lästa jag en kurs i psykologi och fick reda på att “alla” har det där, men har sedan dess lärt mig att “alla” ALLTID betyder “de flesta“. För säger någon “alla” så åker det alltid upp en hand som tillhör det där undantaget.
Jag vet inte om vi fick ett namn på det där fenomenet redan då, där i forntiden, men igår lärde jag mig att det heter Appel du vide, i alla fall på Franska. Alltså ungefär “ropet från tomheten” direköversatt.
Galenskapen som ligger och lurar inuti oss allesammans. Man skulle kunna skriva en roman om det där, hur någon/något triggar den där egenskapen hos människorna och låter mänskligheten förgöra sig själv. Ja kvar blir de där som räcker upp handen då såklart.
Eftersom vi nu anser att de egenskaper som alla människor har hör till det normala så borde alltså de som inte har den här känslan kallas onormala. Lite paradox över det eller hur?
Annars är allt rätt bra här på kullen. Helgen har används till vila. Ja ännu en helg. Känner mig irriterad över det, men det är som det är. Hoppas på nästa helg. Mer energi. Ner vilja. Mindre sömn.
Den här bilden som rullar runt i media idag får mig att minnas. Jag får en förfrågan från Rosenbad, eller om det var regeringsförvaltningen, det var i alla fall något sådant. Inget konstigt med det under slutet av 80-talet sålde vi massor av programvaror dit härifrån kullen.
Men det som var underligt den här gången var att man ville ha en offert på en teknisk lösning för ett elektroniskt röstsystem. Japp knapparna ovan, tavlan och elektroniken runt. Det är ju inte heller så konstigt egentligen, men att jag fick förfrågan i mitt lilla företag var såklart desto mer förvånande. Varför då liksom?
Såklart skickade jag in en offert och ett förslag på en lösning men vann inte upphandlingen (räknade nog inte med det heller). Ingen aning vem som till slut vann upphandlingen heller. Men glömmer förfrågan det gör jag aldrig. Det var liksom hedrande att ens bli tillfrågad, japp även om det var ett misstag eller hur det nu kom sig.
Väntar fortfarande på bil. Försökte få något svar från verkstaden idag men skickades runt och ingen återkommer. Hatar när man måste tjata och den är den som skriker högst som hanteras först.
Har man ingen bil på tisdag så sitter Stefan Hellstrand i fågelsjö på kvällen löst också. DÄR, en RIKTIG besvikelse!
Hälsingetoppen uppdateras alltså fortfarande. Det är bara jag som inte tjatar om den. Info arean ovan är en nyhet.
Han & Hans vänner släpper saker i slutet av augusti. Det ser världen fram emot såklart. Ja, jag med.
Annars är jag egentligen sjuk. Fast bättre idag. Vila större dagen av igår. Lätt förkyld men eftersom jag troligen har “en släng av” KOL så sätter förkylningar sig alltid på lungorna och jag däckar. Blir svårandat och man orkar inget. Det skall visst bli värre. Men inte idag då. En dag i sänder.
Fast hela den här veckan har väl gått åt fanders egentligen. Brist på energi och inspiration i början av veckan kunde säkert härledas till sjukdom på ingång. Men oftast dyker det upp fler veckor. Förhoppningsvis både med liv, energi och inspiration.
Nu skall jag sätta på en kopp kaffe och sen skall jag försöka koda några rader. Ja och sen är det ju helg. Skall visst regna. Men har några sysslor som borde fixas inne också. Så man skall nog få minuter och timmar att gå.