Categories
Poesi & Dikter

Livets seger

Hon var den nyutsprungna blomman,
han mannen med skjutvapnet.

Om hon lapade sol
såg han in i det mörkaste mörkret.

Om hon spred glädje
spred han bara den svarta mörka sorgen.

Om hon lyste upp tillvaron
förmörkade han den till skymning mot sin vilja.

Om hon stängde sina kronblad för natten
tvingade han dom öppna igen med våldet.

Om hon älskade och strålade
så sög han in allt som ett av universums
svartaste hål.

Om hon smekte
så slog han.

Om hon levde
så dog han.

Om hon grodde
förmultnade han.

Och se där –
se det goda växa upp
ur det förmultnade igen.

Livets seger som alltid till slut.

Categories
Poesi & Dikter

Brytningstid

ScanImage2884

Vinden ryter över havet,
jag, kan bara stå där, titta på,
mina krafter, räcker inte långt mot detta,
också mig har vinden lyckats nå.
Jag som klarat ännu ett års vinter,
vriden, pinad, plågad står jag kvar,
gör det för att det är det jag måste,
för att suga ur det sista livet har.

Isen bryter, tunga sjok i viken,
flak som staplas uppå på flak.
Tunga, forslade i hög mot stranden,
skavande mot kalla klippors hud.
De som snart av solen värmas,
lena, sköna utflyktsmål i brisen blir.
Isen smältande och kämpande i solen
manar vår och sommar att ta vid.

Categories
Poesi & Dikter Swedish

En smekning

}Pg?xQ

En smekning på min rygg.
Från nån jag inte känner.
Bara den, inte mer.
Oändligt tröstande.
Som starka armar,
som bär mig i dagar.
Dom sista dagarna.

Fem fingrar i rörelse på min rygg.
Som räddar mig,
den gången,
nästa skov,
och närhelst jag tänker på dom.

Medmänsklighet,
från en sköterska.
En annan människa
som vill mig väl.
Som mildrar mer än
morfinet som ges
med jämna intervall.
Det goda hos en annan
ger hoppet till
den snart förlorade
och bortvandrandes.

Tack min vän.

Categories
Betraktelser & Berättelse Poesi & Dikter Swedish

Äntligen fria

E120638-Cumuluo_nimbus_clouds-SPL

Det är drömmarna som bär oss framåt.
Dom måste inte alltid bli sanna.
Då vore allt så förutsägbart och tråkigt.
Dom tar oss dit dom tar oss.
Framåt, bakåt, uppåt, nedåt.
Alltid i rörelse i den riktning
vi tror vi önskar,
men inte alltid till det mål vi satte ut. Alltid i rörelse.
Alltid påverkad i sin kurs
av minsta lilla molekyls vibration, interaktion, grundkrafter,
men aldrig i vila.
Så snurrar hjulen tills vi inte drömmer längre
och vi gnisslande kör fast och blir en del av
andras drömmar.

Äntligen helt fria.

Categories
Bilder Poesi & Dikter Swedish

Snödroppe

snödroppe

Inte bråttom nu min lilla droppe,
det är vinter kvar för dig och mig.
Solen värmer här mot väggen,
vi längtar ljuset du och jag.
Låt Mars först komma,
våren mogna,
katters älskog vänta in.
Tåligt sitta än nån vecka
och sen ge allt för
för vårens första och flyn.

Categories
Betraktelser & Berättelse Poesi & Dikter Swedish

Vattendroppen

vattendroppe-sverige-904523

En solstråle på en istapp, den som hungrigt tar till sig ljuset. Vattendroppar som stannade upp här i kristallina strukturer när minusgrader fångade dem. Nu finns hopp om att flöda fritt igen. Vidare neråt, tillsammans med andra vattendroppar. Bilda rännilar, porlande bäckar, mäktiga floder. Girigt söka sig till och fylla oändliga hav. Eller innan dess kanske låta sig bli bli infångad av kapillärkrafterna hos den som växer där vid väggen. Låta molekylerna styckas upp i syre och väte och som knallgas få explodera livets knopp som tåligt väntade under mörkret för att nu få brista ut i snödroppens vita försiktiga lite blyga prakt. Här i årets första värmande sol mot en husvägg åt söder som den förste och som budbäraren för den så oändligt efterlängtade våren.

Categories
Poesi & Dikter Swedish

“Syckel”

cykel

“Cyckel” tyckte jag alltid,
snabb studs,
inte långsam som i “cykel”.
Så jag blev obstinat
och som vanligt,
tyckte ologiskt kan få va.
Tills en kollega sa
att det kunde vara rätt,
om alla tyckte så.
Men jag visste redan då
att alla andra, en fin
och följsam uppfostran
i livet lyckats nå.
Den dom fått
som del av den väg dom
måste gå och går och gått.
Inte som jag
som i egna funderingar
för ofta stått där stilla,
och undrande så smått.
Så “cykel” lär det stavas
fast än “cyckel” alla säger.
Det är den humanistiska
principen
ej den Aristotelska logiken.

Categories
Poesi & Dikter Swedish

Bara tiden går

ros

En vindpust
ljum, försiktigt,
som smeker dig och
dina 100 miljarder celler.
Den som föder,
och längtar,
efter någon, något.
Den bländande.
Den vackraste.
Den skönaste.
Det är kärleken,
som vinden fört med sig hem till dig.

En kuling,
rör om i ditt hår.
Handen som du håller så lätt
som om den vore av sprödaste glas.
Den du smeker,
så försiktigt, utforskande,
sökande,
för att upptäcka.
Du äger inte,
vill bara vara mikroskopiskt nära,
hos denna felfria och denna älskade.
Som en för alltid och äntligen hemma.
Det är naivitetens spöke
som kulingen fört med sig hem till dig.

En storm,
som tar dig med till
de höga känslorna.
Åtrån som fyller dig,
som lyfter er,
som sammanför er.
Som suger i sig av din kraft,
och pumpar upp sig rastlöst med hjälp av era
sammansatta molekyler.
In i extasens himmelska höjder.
Tillsammans är ni allt.
Det är oxytocinet,
som stormen fört med sig just till dig.

En orkan
som virvlar runt
i evig längtan.
Som kräver närhet.
Som måste få veta.
Som hatar mer än den älskar.
Som rör upp otrohetens
svarta moln.
Som ger tvekans frågetecken näring,
fel eller rätt,
rätt eller fel i evigheten,
amen.
Det är vansinnet,
som orkanen fört med sig hem till dig.

Stiltje
och lugnet efter stormen.
Det uppgivna.
Du är den du är.
Måste accepteras som sådan.
Tror på den du valt,
måste tro för liv som må gå vidare.
Skavanker som offer
som göms i mörka rum.
Åtråns skuggor hämtad från drömmar
i förfluten felfri tid.
Nu älskar du till fullo
i ofullkomlighetens hus.
Det är kärleken,
som stannat, nu för alltid, hos dig, till slut.

Categories
Betraktelser & Berättelse Poesi & Dikter Swedish

Gömslet

4447__286

Det är tidig kväll.
Fredag.
Tät dimma.
Mjölk.
Vårkänning.
Kylan är på väg tillbaks.
Gömslet står klart där vid myren.
Granris.
Orrarna spelade där för fullt.
Varje morgon är det föreställning.
I gryningen skall dom fotograferas.
Vandringen ut till myren i dimman.
Förväntan.
Tung kamerautrustning att bära.
Sovsäckar. Proviant.
Gömslet som står där vid myrkanten.
Brasan som tänds.
Röken som sticker i ögon.
Tårar. Men glädje.
Värmen från en ensam eld.
Mörkret som sänker sig.
Sovsäckar i gömslet.
Kallt på väg mot kallare.
Historierna. Dåsandet.
Somnar fast vi inte borde.
Skogsmusen som kryper över ansiktet.
Väcker. Räddar liv.
Oj, vad kallt det är.
Benen stumma.
Kamraten som väcks.
Svårväckt. Nära förfrusen.
Fingrar som är så stela att dom inte kan hålla tändstickan.
Yr av kylan.
Kamp mot tiden.
Brasan som brinner till slut.
Värmer äntligen.
Men inte så länge.
Elden släcks. Tystnad.
Två gömda i granriskojan.
Osedda. Spanade.
Räven som går över myren.
Som om den ägde den.
Första orrtuppen landar.
Hannen börjar spela.
Honorna.
Andra tuppar.
Det är dans där på myren.
Kärlekslek.
Vi tittar på i smyg.
Objudna. Nyfikna.
Dokumenterande.
Solen går upp.
Värmer inte.
Dansen avtar.
Föreställningen är slut.
Deltagarna ger sig iväg.
Tysta ovationer.
Brasan tänds igen.
Kaffet kokar.
Värmer snart i magar.
Njutningen.
Det var värt det.

Categories
Poesi & Dikter Swedish

Poesi eller prosa.

meatballDirekt ur en gammal gymnasiebok:

Ser ni, gossar, om jag säger så här: Jag stiger upp klockan åtta och tvättar mig och dricker kaffe, så är det prosa. Men om jag säger så här: Klockan åtta stiger jag opp, tvättar min kropp och dricker kaffe med dopp, då är det poesi.

/Svensk blandning, 1981