{"id":9809,"date":"2013-09-17T09:12:22","date_gmt":"2013-09-17T08:12:22","guid":{"rendered":"http:\/\/www.eurosource.se\/akhe\/wordpress\/?p=9809"},"modified":"2014-09-04T10:47:15","modified_gmt":"2014-09-04T09:47:15","slug":"insikt-pa-ett-mentalsjukhus","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/?p=9809","title":{"rendered":"Insikt p\u00e5 ett “mentalsjukhus”"},"content":{"rendered":"

\"bakom-galler_95019230\"<\/a><\/p>\n

\u00c5ret innan hade jag varit Kemist p\u00e5 vattenverket i Eskilstuna. Samma \u00e5r som jag hade f\u00e5tt antagningsbeskedet till Uppsala och fysiken. Det h\u00e4r \u00e5ret hade varit en seger. Alla tentor fixade. Inte med spets som min son briljerande tar sina. Jag fick k\u00e4mpa f\u00f6r varje pinne som jag alltid f\u00e5tt k\u00e4mpa. Men jag hade klarat det hit och n\u00e5gon m\u00e5ste haft j\u00e4vligt fel d\u00e4r p\u00e5 Celsiusskolan i Edsbyn det k\u00e4nde jag med visshet och tog med mig genom livet.<\/p>\n

\u00c4r man inte f\u00f6dd rik s\u00e5 innebar sommaren, d\u00e5 som nu, att man m\u00e5ste finna pengar p\u00e5 andra st\u00e4llen f\u00f6r att \u00f6verleva eftersom\u00a0 studiemedlen fr\u00e5n februari sedan l\u00e4nge var slut och nya pengar inte skulle droppa in f\u00f6rr\u00e4n d\u00e4r borta i mitten\/slutet av september n\u00e5gonstans. Jag minns inte vad som f\u00e5tt mig att nappa. Nyfikenhet kanske eller ett rent intresse f\u00f6r m\u00e4nniskor, det jag alltid k\u00e4nt (det var nog d\u00e4rf\u00f6r jag blev tekniker). Om farfars livs\u00f6de visste jag inget om vid den h\u00e4r tiden. Men jag hade allts\u00e5 s\u00f6kt och f\u00e5tt jobbet som v\u00e5rdare p\u00e5 Uller\u00e5kers mentalsjukhus som det hette p\u00e5 den h\u00e4r tiden. G\u00e5tt den intensiva enveckasutbildningen. Skulle b\u00f6rja p\u00e5 en \u00f6ppen avdelning.<\/p>\n

De fulla kromade formpressade askkopparna \u00e4r det som kommer till mig f\u00f6rst n\u00e4r jag t\u00e4nker p\u00e5 det h\u00e4r \u00e5ret. Man kunde r\u00f6ka p\u00e5 rummet och \u00f6verallt p\u00e5 den tiden och alla r\u00f6kte konstant. Jag med. Men ocks\u00e5 v\u00e4rmen som fanns h\u00e4r. Japp, en institution med v\u00e4rme. Men h\u00e4r fanns ocks\u00e5 han fr\u00e5n \u00c5kers Styckebruk som blivit utnyttjad – varit slav – av gods\u00e4garen hela sitt liv. F\u00f6rst\u00f6rd av en egoistisk sate och j\u00e4vel. Han borde inte vara d\u00e4r men satt fast i systemet. D\u00e4r fanns hon som jag f\u00f6ljde med p\u00e5 bussen och hon v\u00e5gade mer \u00e4n vad jag n\u00e5gonsin v\u00e5gat i hela mitt liv genom att kliva upp p\u00e5 en bussen och \u00e5ka den korta turen. Hur nj\u00f6t hon inte av att f\u00e5 komma hem till sin l\u00e4genhet, sitt eget. Hur hon var lika modig p\u00e5 resan tillbaks. Alla andra. De br\u00e4nda, de utnyttjade, de som f\u00f6rs\u00f6kt men inte lyckats ta sina liv. Var och en kunde vara jag, och f\u00f6r en g\u00e5ngs skull r\u00e4ckte det att vara en enkel m\u00e4nniska som orkade sitta och lyssna genom en midsommarhelg eller en onsdag i Juli. Att mod bara handlar om att besegra sina egna demoner l\u00e4rde jag mig det d\u00e4r \u00e5ret.<\/p>\n

\u00c5ret efter samma st\u00e4lle. Men nu en annan avdelning. L\u00e5sta d\u00f6rrar, l\u00e5sta rum. Hur j\u00e4vligt kan vi m\u00e5 egentligen. Mina egna t\u00e5rar var ingenting och bara noll\u00a0 n\u00e4r jag fick se detta. Alla kunde drabbas. Inf\u00f6r sm\u00e4rtan i sj\u00e4len \u00e4r vi alla lika precis som var och en av oss kan bryta ett ben. Han den k\u00e4nde med revyerna, kepsen och gluggen mellan t\u00e4nderna. Hon som st\u00e4dade p\u00e5 kontoren. H\u00e4r var vi alla lika. S\u00e5ren i sj\u00e4len vid\u00f6ppna och bl\u00f6dande. Skriken och sm\u00e4rtan sanna och bullrande och illaluktande. Eller ocks\u00e5 var den kemiskt stum och apatiskt borta eller elektrifierat s\u00f6nderslagen. Mannen som jag f\u00f6ljde med f\u00f6r elektrisk behandling. Han som kom tillbaks och var en annan, men som gjorde allt, A L L T, om det bara kunde d\u00f6va de sm\u00e4rtor han k\u00e4nde. De jag n\u00e4stan f\u00f6rstod. Men mest minns jag den m\u00f6rkh\u00e5rige killen som var ungef\u00e4r lika gammal som mig. Han som om och om igen hamnade i sp\u00e4nnb\u00e4lte. Jag som f\u00f6rs\u00f6kte f\u00f6rst\u00e5, han som bara ville d\u00f6, alla o\u00e4ndliga timmar vi pratade d\u00e4r och jag h\u00f6ll hans hand n\u00e4r han var r\u00e4dd f\u00f6r allt och bara ville bort och det nu, snabbt, v\u00e5ldsamt. demonerna som var verkliga och kr\u00e4vande farliga d\u00e4r omkring honom. Hans f\u00f6r\u00e4ldrar som kom p\u00e5 bes\u00f6k. V\u00e4lartade, v\u00e4lkl\u00e4dda som inte ville vara d\u00e4r. Men var det deras fel? Vem vet? Antagligen inte eller kanske. Jag fick bara h\u00f6ra sm\u00e4rtan inte vad som orsakade den.\u00a0 Men ocks\u00e5 h\u00e4r m\u00e4nniskor som var som jag. Som jag men som tvingats en millimeter till ut \u00f6ver stupet. Det \u00e4r bara den d\u00e4r millimetern som skiljer oss \u00e5t. Som g\u00f6r den ene till v\u00e5rdare som jag och den andre till patient. Det l\u00e4rde jag mig det h\u00e4r \u00e5ret.<\/p>\n

Tredje \u00e5ret. Samma omr\u00e5de – nytt hus. L\u00e5st avdelning. Hit kom man om man blev d\u00f6md till r\u00e4ttspsykiatrisk v\u00e5rd. Jag jobbad natt. Tv\u00e5 l\u00e5sta avdelningar bredvid varandra. Tv\u00e5 ensamma studenter under natten och ett tjugotal intagna p\u00e5 varje avdelning. Knivl\u00e5dan i k\u00f6ket som var l\u00e5st och som skulle l\u00e5sas upp av mig till kv\u00e4llsfikat. Hon som m\u00f6rdat den d\u00e4r mannen med tjugo knivhugg som alltid skar upp limpan. Han som dr\u00e4pt tre som alltid cirkulerade runt n\u00e4r knivarna var framme. Knivarna som satt fast med kedjor ner i l\u00e5dan. Hur fantasin fick en ung student som var jag att k\u00e4nna verklig r\u00e4dsla. Hur de intagna k\u00e4nde det och utnyttjade den. Men man st\u00e5lsatte sig. Fortsatte att vara m\u00e4nniska trotts att de f\u00f6rs\u00f6kte g\u00f6ra en till en r\u00e4dd hare. Till slut accepterad som medm\u00e4nniska. Inte bara plit som de andra, bara n\u00e4stan. Han som jag spelade schack med. Den v\u00e4nligaste och trevligaste mannen i v\u00e4rlden. Som rymde p\u00e5 en permission dan efter. Var borta i tre dagar och eldade upp en familj. \u00c5terfallande pyroman. Hur han var lika trevlig n\u00e4r han kom tillbaks en vecka senare fr\u00e5n h\u00e4ktet. Kunde ha vara en granne, en v\u00e4n. Eller hon den vackra zigenerskan (ja hon kallade sig det). Kanske den vackraste kvinna jag n\u00e5gon sin sett. Men full av hatet inom sig. Den farligaste av dem alla. Larmknapparna. De att trycka p\u00e5 n\u00e4r det sp\u00e5rade ur. Som n\u00e4r mannen slog s\u00f6nder allt i sitt rum. De som inte beh\u00f6vdes n\u00e4r n\u00e5gon ville sitta och prata p\u00e5 n\u00e4tterna. Ber\u00e4tta f\u00f6r n\u00e5gon som iddes lyssna i vargtimmen. Filosofiska funderingar med den andre studenten i en soffa p\u00e5 en l\u00e5st avdelning n\u00e4r allt var lugnt. D\u00e4r l\u00e4rde jag mig att det vi kallar ondskan inte har ett ansikte. Hitler, Himler, G\u00f6ring och de andra massm\u00f6rdarna har en god sida i sig ocks\u00e5. V\u00e4rlden \u00e4r inte svart och vit som p\u00e5 film. Bovarna bryter inte p\u00e5 ryska…<\/p>\n

N\u00e4sta \u00e5r gick jag ut i livet. Jag hade funnit datorerna och rest till Stockholm, dit jag l\u00e4ngtat i sj\u00e4l och hj\u00e4rta.Maskinerna som blev mitt livssignum. \u00c4n har jag inte \u00e5terv\u00e4nt till de d\u00e4r rummen. Jag kan bara be att jag \u00e4r f\u00f6rskonad, fr\u00e5n dem och fr\u00e5n \u00e5lderdomshemmen. Men om det vet man inget och om det nu skulle h\u00e4nda s\u00e5 ber jag bara att n\u00e5gon h\u00e5ller i min hand och lyssnar utan att titta p\u00e5 klockan som jag gjorde f\u00f6r andra d\u00e5 den d\u00e4r g\u00e5ngen.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

\u00c5ret innan hade jag varit Kemist p\u00e5 vattenverket i Eskilstuna. Samma \u00e5r som jag hade f\u00e5tt antagningsbeskedet till Uppsala och fysiken. Det h\u00e4r \u00e5ret hade varit en seger. Alla tentor fixade. Inte med spets som min son briljerande tar sina. Jag fick k\u00e4mpa f\u00f6r varje pinne som jag alltid f\u00e5tt k\u00e4mpa. Men jag hade klarat […]<\/p>\n","protected":false},"author":24,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_crdt_document":"","jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2}},"categories":[24],"tags":[],"class_list":["post-9809","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-betraktelser"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_likes_enabled":true,"jetpack-related-posts":[{"id":15709,"url":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/?p=15709","url_meta":{"origin":9809,"position":0},"title":"Det ordnar sig f\u00f6r det mesta","author":"\u00c5ke Hedman","date":"2014-12-15","format":false,"excerpt":"Det \u00e4r varmt ute. Fem grader. Visserligen s\u00e4ger termometern p\u00e5 marken nollgradigt men som skrivet h\u00e4r tidigare, det \u00e4r sv\u00e5rt det d\u00e4r med att m\u00e4ta temperatur exakt. Men prognosen lovar kallare, riktigt kalt bitvis, som det skall vara den h\u00e4r tiden p\u00e5 \u00e5ret. N\u00f6jd \u00e4r jag \u00f6ver v\u00e4rmen. Pelletsr\u00e4ddaren. F\u00e4rre\u2026","rel":"","context":"In "Betraktelser & Ber\u00e4ttelse"","block_context":{"text":"Betraktelser & Ber\u00e4ttelse","link":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/?cat=24"},"img":{"alt_text":"250px-Kuusk_Keila-Paldiski_rdt_\u00e4\u00e4res","src":"https:\/\/i0.wp.com\/www.eurosource.se\/akhe\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2014\/12\/250px-Kuusk_Keila-Paldiski_rdt_%C3%A4%C3%A4res.jpg?resize=350%2C200","width":350,"height":200},"classes":[]},{"id":34241,"url":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/?p=34241","url_meta":{"origin":9809,"position":1},"title":"Oj","author":"\u00c5ke Hedman","date":"2020-01-23","format":false,"excerpt":"Det fanns verkligen ingenting att s\u00e4ga \"oj\" \u00e5t idag heller. Jag l\u00e5tsasjobbar p\u00e5. Ja \"leker\" kan man v\u00e4l ocks\u00e5 kalla det. Fast s\u00e5 brukade jag se p\u00e5 saker ocks\u00e5 d\u00e5 n\u00e4r jag verkligen \"jobbade\". Jo, jag har jobbat p\u00e5 riktigt jag med. Tro det eller ej. R\u00e4knar dessutom med att\u2026","rel":"","context":"In "Betraktelser & Ber\u00e4ttelse"","block_context":{"text":"Betraktelser & Ber\u00e4ttelse","link":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/?cat=24"},"img":{"alt_text":"","src":"https:\/\/i0.wp.com\/www.akehedman.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2020\/01\/ake_hedman_light.jpg?resize=350%2C200&ssl=1","width":350,"height":200,"srcset":"https:\/\/i0.wp.com\/www.akehedman.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2020\/01\/ake_hedman_light.jpg?resize=350%2C200&ssl=1 1x, https:\/\/i0.wp.com\/www.akehedman.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2020\/01\/ake_hedman_light.jpg?resize=525%2C300&ssl=1 1.5x, https:\/\/i0.wp.com\/www.akehedman.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2020\/01\/ake_hedman_light.jpg?resize=700%2C400&ssl=1 2x"},"classes":[]},{"id":32244,"url":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/?p=32244","url_meta":{"origin":9809,"position":2},"title":"Bokslutar","author":"\u00c5ke Hedman","date":"2019-05-26","format":false,"excerpt":"Jag bokslutar. S\u00e5dant man g\u00f6r den h\u00e4r tiden p\u00e5 \u00e5ret. Japp, ocks\u00e5 med vilande r\u00f6relse. Men det blir \u00e4nd\u00e5 ett g\u00e4ng poster. Donationer (VSCP), siter som skall vara uppe, grejer som skall fungera. Men r\u00f6tt p\u00e5 slutraden s\u00e5klart. Alltid r\u00f6tt. Det var l\u00e4nge sedan jag hade ett bokslut som gick\u2026","rel":"","context":"In "Swedish"","block_context":{"text":"Swedish","link":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/?cat=2"},"img":{"alt_text":"","src":"https:\/\/i0.wp.com\/www.akehedman.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2019\/05\/IMG_20190526_204232406.jpg?resize=350%2C200&ssl=1","width":350,"height":200,"srcset":"https:\/\/i0.wp.com\/www.akehedman.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2019\/05\/IMG_20190526_204232406.jpg?resize=350%2C200&ssl=1 1x, https:\/\/i0.wp.com\/www.akehedman.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2019\/05\/IMG_20190526_204232406.jpg?resize=525%2C300&ssl=1 1.5x, https:\/\/i0.wp.com\/www.akehedman.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2019\/05\/IMG_20190526_204232406.jpg?resize=700%2C400&ssl=1 2x, https:\/\/i0.wp.com\/www.akehedman.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2019\/05\/IMG_20190526_204232406.jpg?resize=1050%2C600&ssl=1 3x, https:\/\/i0.wp.com\/www.akehedman.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2019\/05\/IMG_20190526_204232406.jpg?resize=1400%2C800&ssl=1 4x"},"classes":[]},{"id":21493,"url":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/?p=21493","url_meta":{"origin":9809,"position":3},"title":"200 miljoner, dollar.","author":"\u00c5ke Hedman","date":"2016-09-12","format":false,"excerpt":"Ny vecka. En mindre i familjen. Men jag ser fram emot veckan. Hursomhelst. Man m\u00e5ste ju g\u00e5 vidare. Det finns inga val. Ja och jag k\u00e4nner stor sorg i mitt hj\u00e4rta. F\u00f6r en katt. Bara f\u00f6r en katt. En svart vit liten en som inte l\u00e4ngre st\u00e5r nere utanf\u00f6r d\u00f6rren\u2026","rel":"","context":"In "Betraktelser & Ber\u00e4ttelse"","block_context":{"text":"Betraktelser & Ber\u00e4ttelse","link":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/?cat=24"},"img":{"alt_text":"fefb89c1-18ad-47a1-83f5-2b59aab9e7e7","src":"https:\/\/i0.wp.com\/www.akehedman.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2016\/07\/fefb89c1-18ad-47a1-83f5-2b59aab9e7e7-1024x768.jpg?resize=350%2C200","width":350,"height":200,"srcset":"https:\/\/i0.wp.com\/www.akehedman.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2016\/07\/fefb89c1-18ad-47a1-83f5-2b59aab9e7e7-1024x768.jpg?resize=350%2C200 1x, https:\/\/i0.wp.com\/www.akehedman.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2016\/07\/fefb89c1-18ad-47a1-83f5-2b59aab9e7e7-1024x768.jpg?resize=525%2C300 1.5x"},"classes":[]},{"id":22219,"url":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/?p=22219","url_meta":{"origin":9809,"position":4},"title":"Den lyckligaste dagen i ett liv","author":"\u00c5ke Hedman","date":"2016-11-22","format":false,"excerpt":"Den lyckligaste dagen i ett liv. Ja man kan ju hoppas den \u00e5terst\u00e5r att f\u00e5 uppleva. Men om den nu varit? Vilken var det? Man skulle kunna tro att det var n\u00e4r jag gifte mig med K. Men det var bara en formalia n\u00e4r vi fick v\u00e5rt f\u00f6rsta barn. Dan\u2026","rel":"","context":"In "Betraktelser & Ber\u00e4ttelse"","block_context":{"text":"Betraktelser & Ber\u00e4ttelse","link":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/?cat=24"},"img":{"alt_text":"uu_logo","src":"https:\/\/i0.wp.com\/www.akehedman.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2016\/11\/UU_logo.jpg?resize=350%2C200","width":350,"height":200},"classes":[]},{"id":47345,"url":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/?p=47345","url_meta":{"origin":9809,"position":5},"title":"Perspektiv","author":"\u00c5ke Hedman","date":"2024-03-19","format":false,"excerpt":"Photo by Alex Azabache on Pexels.com Jag gick p\u00e5 h\u00f6gstadiet i \u00e5ttonde klass. M\u00e5ste vara l\u00e4s\u00e5ret 1970\/71 om jag f\u00e5r ihop det r\u00e4tt. Decenniet som skulle forma mig mest av alla hade b\u00f6rjat. Fast s\u00e5dant visste man ju inte d\u00e5. Inte mycket om annat i livet heller f\u00f6r den delen.\u2026","rel":"","context":"In "Betraktelser & Ber\u00e4ttelse"","block_context":{"text":"Betraktelser & Ber\u00e4ttelse","link":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/?cat=24"},"img":{"alt_text":"black and silver nikon camera","src":"https:\/\/i0.wp.com\/www.akehedman.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2024\/03\/pexels-photo-3907507.jpeg?resize=350%2C200&ssl=1","width":350,"height":200,"srcset":"https:\/\/i0.wp.com\/www.akehedman.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2024\/03\/pexels-photo-3907507.jpeg?resize=350%2C200&ssl=1 1x, https:\/\/i0.wp.com\/www.akehedman.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2024\/03\/pexels-photo-3907507.jpeg?resize=525%2C300&ssl=1 1.5x, https:\/\/i0.wp.com\/www.akehedman.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2024\/03\/pexels-photo-3907507.jpeg?resize=700%2C400&ssl=1 2x"},"classes":[]}],"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/p68PL2-2yd","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/9809","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/24"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=9809"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/9809\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":14646,"href":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/9809\/revisions\/14646"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=9809"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=9809"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=9809"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}