{"id":8218,"date":"2013-08-06T10:27:15","date_gmt":"2013-08-06T09:27:15","guid":{"rendered":"http:\/\/www.eurosource.se\/akhe\/wordpress\/?p=8218"},"modified":"2013-08-06T10:36:37","modified_gmt":"2013-08-06T09:36:37","slug":"av-detta-kan-man-lara-sig-att-ta-chansen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/?p=8218","title":{"rendered":"Av detta kan man l\u00e4ra sig att ta chansen"},"content":{"rendered":"

\"heartapple_119500478\"<\/a><\/p>\n

De hade egentligen aldrig kommit varandra n\u00e4ra ens. Kamratligt kramats, javisst hade det gjort det, precis som mellan alla andra arbetskamrater, men aldrig riktigt pratat eller dansat eller gjort det allra minsta mer. \u00c4nd\u00e5 var det tre \u00e5r mellan det att han f\u00f6rst sett henne och tills hon f\u00f6rsvann. D\u00e5 f\u00f6rsta g\u00e5ngen helt pl\u00f6tsligt bara uppt\u00e4ckt den vackraste kvinna han n\u00e5gonsin sett d\u00e4r p\u00e5 andra sidan rummet och sen inte kunnat tagit \u00f6gonen ifr\u00e5n henne under hela m\u00f6tet. M\u00e4rkt att hon m\u00e4rkt att han stirrat (ja han stirrade verkligen som en idiot) och f\u00f6rs\u00f6kt tvingat sig sj\u00e4lv med all kraft att se bort, verka ointresserad, men efter fem sekunder varit tvungen att titta igen. Men m\u00f6ten tar slut och de jobbade p\u00e5 olika avdelningar s\u00e5 de s\u00e5gs inte s\u00e5 ofta efter det d\u00e4r f\u00f6rsta m\u00f6tet. Men gjorde de det s\u00e5 var det alltid p\u00e5 jobbet aldrig n\u00e5gon annanstans. Han visste inte ens vad hon hette, hade aldrig v\u00e5gat fr\u00e5ga. Visste bara att hon var den vackraste kvinna han n\u00e5gonsin sett.<\/p>\n

Men nu var det l\u00e4nge sedan s\u00e5klart. Femtio \u00e5r och n\u00e5gra till hade g\u00e5tt. Den vackraste kvinna han n\u00e5gonsin hade sett hade slutat och flyttat till en annan ort f\u00f6r l\u00e4nge sedan. Vart visste han inte och han visste fortfarande inte hennes namn. Kramat henne hade han gjort d\u00e4r p\u00e5 avslutningsfikat till hennes \u00e4ra och det hade liksom g\u00e5tt pirrande str\u00f6mmar genom hela hans kropp den korta stund han stod d\u00e4r med henne i sin famn. Men det gick ju inte att st\u00e5 d\u00e4r s\u00e5klart. S\u00e5 han hade sl\u00e4ppt den mjuka omfamningen som han bara velat h\u00e5lla och h\u00e5lla och h\u00e5lla och efter\u00e5t hade hon lett mot honom med glittrande \u00f6gon och de hade \u00f6nskat varandra lycka till och sen efter t\u00e5rtan var hon borta.<\/p>\n

Ingen hade riktigt kunna m\u00e4ta sig med den h\u00e4r kvinnan. Det hade liksom blivit s\u00e5. Alla andra kvinnor var liksom bleka kopior av, nej inte ens kopior, av den vackraste kvinnan han n\u00e5gonsin sett. S\u00e5 han hade blivit sj\u00e4lv. Bott ensam alla \u00e5r sedan dess i en liten stuga vid havet. Efterhand hade v\u00e4l ocks\u00e5 minnet av denna kvinna bleknat lite i kanterna men aldrig helt, f\u00f6r mitt i det d\u00e4r bleka hade hon st\u00e5tt d\u00e4r lika tydlig och vacker som han sett henne ig\u00e5r. Han hade pratat med henne i b\u00e5de sina dr\u00f6mmar och ute i det fria n\u00e4r Gud som vanligt inte hade svarat. Kort och gott, hon var den enda kvinna han n\u00e5gonsin velat ha och varf\u00f6r det var s\u00e5 visste han inte. Det \u00e4r ju s\u00e5 med k\u00e4rleken.<\/p>\n

S\u00e5 gick han i pension. Hade blivit gubbe. Ville v\u00e4l egentligen jobba men man ville inte ha honom kvar. Det k\u00e4nde han. Lagen gav honom r\u00e4tt att stanna n\u00e5gra \u00e5r till, det var sant, men han hade aldrig velat tvinga sig p\u00e5 n\u00e5gon annan. S\u00e5 han gick. Men det gick bra. Visst, ensamheten tryckte p\u00e5 och han anade v\u00e4l att det skulle bli v\u00e4rre med \u00e5ren men han hittade varje dag saker att g\u00f6ra. F\u00f6rdriva tid handlade det om. Tid som skulle f\u00f6rflyta till hans tid var ute. Men han t\u00e4nkte njuta s\u00e5 gott det gick, det hade han best\u00e4mt sig f\u00f6r och egentligen var det v\u00e4l bara avsaknaden av v\u00e4nner som ibland fick honom att k\u00e4nna sig ledsen och nedst\u00e4md. Men aldrig v\u00e4rre \u00e4n att han n\u00e4sta dag med glatt hum\u00f6r tog sig ann v\u00e4rlden och livet igen.<\/p>\n

S\u00e5 fick han d\u00e5 det vita handskrivna brevet i brevl\u00e5dan en dag. En vecka f\u00f6re jul. Adressen skriven med gr\u00f6nt bl\u00e4ck med mjuka snirkliga bokst\u00e4ver d\u00e4r varje mjuk bullig bokstav sa att en kvinna skrivit. Han blev f\u00f6rv\u00e5nad. Han levde \u00e4nd\u00e5 i en tid d\u00e4r inte ens r\u00e4kningarna hamnade i brevl\u00e5dan l\u00e4ngre utan kom i elektronisk form. Det var n\u00e4stan bara reklam d\u00e4r i l\u00e5dan numera. Eller en paketavi fr\u00e5n Clas Ohlson eller Ellos, men ocks\u00e5 de bara n\u00e4r han gl\u00f6mt att fylla i mobilnumret f\u00f6r SMS aviseringen. Men han skulle in till stan och besiktiga bilen idag. S\u00e5 brevet blev liggande p\u00e5 k\u00f6ksbordet d\u00e4r han varligt placerat det mot julstj\u00e4rnan, d\u00e4r p\u00e5 hans d\u00f6da mors gamla julduk som han g\u00e4rna tog fram till jul, f\u00f6r att l\u00e4sas i lugn och ro n\u00e4r han kom hem. Men han kom aldrig hem. Ett sl\u00e4p p\u00e5 en l\u00e5ngtradare fick sladd i en backe, han kom fr\u00e5n andra h\u00e5llet och sl\u00e4pet slog in i hans bil och bankade ut allt liv som fanns i b\u00e5de bilen och honom p\u00e5 n\u00e5gra mikrosekunder till ljudet av pl\u00e5gad metall, f\u00f6ljt av tystnaden. F\u00f6ljt av skriken. F\u00f6ljt av sirenerna som snart ocks\u00e5 tystnat eftersom allt hopp var ute.<\/p>\n

Hon hade kanske inte v\u00e4ntat sig att han skulle svara p\u00e5 hennes brev d\u00e4r hon satt i en annan del av landet. Han den vackraste man hon n\u00e5gonsin sett hade s\u00e4kert ett eget liv med mycket att st\u00e5 i och mindes s\u00e4kert inte henne ens. Hon, numera \u00e4nka och ensam sedan flera \u00e5r, satt mest och f\u00f6rs\u00f6kte f\u00e5 tiden att g\u00e5. Levde p\u00e5 minnen. \u00c5ngrade varje dag – och hade alltid gjort det – att hon inte visat honom tydligare hur mycket hon h\u00e5llit av honom d\u00e5. Kanske hade livet blivit lyckligare och ljusare om hon gjort det. Nu fanns det s\u00e5 mycket ont att minnas fr\u00e5n ett \u00e4ktenskap som knappast kunde beskrivas som lyckligt. Ja, ja suckade hon, nu hade hon i alla fall talat om f\u00f6r honom att hon aldrig lyckats gl\u00f6mma. Den d\u00e4r vackraste mannen hon n\u00e5gonsin sett och som hon k\u00e4nde d\u00e4r en g\u00e5ng p\u00e5 fabriken, och det k\u00e4ndes gott att hon f\u00e5tt iv\u00e4g det d\u00e4r brevet innan det blivit f\u00f6r sent, s\u00e5 var det helt s\u00e4kert konstaterade hon n\u00e4r hon tog upp sina stickor och fortsatte sticka p\u00e5 strumporna till sitt \u00e4ldsta barnbarn f\u00f6r att tiden skulle forts\u00e4tta g\u00e5. <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

De hade egentligen aldrig kommit varandra n\u00e4ra ens. Kamratligt kramats, javisst hade det gjort det, precis som mellan alla andra arbetskamrater, men aldrig riktigt pratat eller dansat eller gjort det allra minsta mer. \u00c4nd\u00e5 var det tre \u00e5r mellan det att han f\u00f6rst sett henne och tills hon f\u00f6rsvann. D\u00e5 f\u00f6rsta g\u00e5ngen helt pl\u00f6tsligt bara […]<\/p>\n","protected":false},"author":24,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_crdt_document":"","jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2}},"categories":[24],"tags":[],"class_list":["post-8218","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-betraktelser"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_likes_enabled":true,"jetpack-related-posts":[{"id":9417,"url":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/?p=9417","url_meta":{"origin":8218,"position":0},"title":"\u00d6de eller bara h\u00e5llfasthetsprinciper","author":"\u00c5ke Hedman","date":"2013-09-06","format":false,"excerpt":"Hon hade best\u00e4mt sig. Bara det skramlade till d\u00e4r borta i tunneln och hon kunde l\u00e4sa \"Ropsten\" p\u00e5 ljusskylten d\u00e4r fram p\u00e5 t\u00e5get s\u00e5 skulle hon tamefan \u00e4ntligen g\u00f6ra slag i saken och hoppa. Kanske skulle hon hinna h\u00f6ra de panikgnisslande l\u00e5sta bromsarna innan m\u00f6rkret tog tag i henne eller\u2026","rel":"","context":"In "Betraktelser & Ber\u00e4ttelse"","block_context":{"text":"Betraktelser & Ber\u00e4ttelse","link":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/?cat=24"},"img":{"alt_text":"22179_1","src":"https:\/\/i0.wp.com\/www.eurosource.se\/akhe\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2013\/09\/22179_1.jpg?resize=350%2C200","width":350,"height":200,"srcset":"https:\/\/i0.wp.com\/www.eurosource.se\/akhe\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2013\/09\/22179_1.jpg?resize=350%2C200 1x, https:\/\/i0.wp.com\/www.eurosource.se\/akhe\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2013\/09\/22179_1.jpg?resize=525%2C300 1.5x, https:\/\/i0.wp.com\/www.eurosource.se\/akhe\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2013\/09\/22179_1.jpg?resize=700%2C400 2x"},"classes":[]},{"id":1779,"url":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/?p=1779","url_meta":{"origin":8218,"position":1},"title":"Liv","author":"\u00c5ke Hedman","date":"2012-10-27","format":false,"excerpt":"S\u00e5 L\u00f6rdag. Jod\u00e5 mixerborder \u00e4r p\u00e5slaget. Pellets fyllt. D\u00e4r, i studion, t\u00e4nker jag tillbringa dagen, men ocks\u00e5 kv\u00e4llen eftersom frugan skall ut p\u00e5 lokal och fnittar med tjejkompisarna. Men f\u00f6rst har jag n\u00e5gra mail att svara p\u00e5. F\u00f6rundras fortfarande av att v\u00e4rlden d\u00e4r ute \u00e4r s\u00e5 n\u00e4ra numera. Dom sitter\u2026","rel":"","context":"In "Betraktelser & Ber\u00e4ttelse"","block_context":{"text":"Betraktelser & Ber\u00e4ttelse","link":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/?cat=24"},"img":{"alt_text":"","src":"","width":0,"height":0},"classes":[]},{"id":14458,"url":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/?p=14458","url_meta":{"origin":8218,"position":2},"title":"En Conversesko och ett jeanskl\u00e4tt ben","author":"\u00c5ke Hedman","date":"2014-08-22","format":false,"excerpt":"\"Minns du Jenny?\" Han drog med spretande \u00a0fingrar p\u00e5 den stora handen genom det tunna h\u00e5r som nu var gr\u00e5tt och livl\u00f6st - dolt under en rockhatt normalt - men som n\u00e4r han var ung var en tjock kalufs som alla flickor i Edsbyn velat dra sina fingrar eller placera\u2026","rel":"","context":"In "Betraktelser & Ber\u00e4ttelse"","block_context":{"text":"Betraktelser & Ber\u00e4ttelse","link":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/?cat=24"},"img":{"alt_text":"tzp17itbmfdi-37534-view-m","src":"https:\/\/i0.wp.com\/www.akehedman.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/tzp17itbmfdi-37534-view-m.jpg?resize=350%2C200","width":350,"height":200},"classes":[]},{"id":8048,"url":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/?p=8048","url_meta":{"origin":8218,"position":3},"title":"En sten","author":"\u00c5ke Hedman","date":"2013-07-21","format":false,"excerpt":"Bara en liten sten fanns kvar efter honom. En liten skitsten det skall erk\u00e4nnas, men f\u00f6r Sofia var den en diamant. Vackrare \u00e4n n\u00e5gon annan sten. Han hade tagit den med sig n\u00e4r de reste hem fr\u00e5n Island den d\u00e4r h\u00f6sten. D\u00e5 hade hon bara tyckt att det var f\u00e5nigt\u2026","rel":"","context":"In "Betraktelser & Ber\u00e4ttelse"","block_context":{"text":"Betraktelser & Ber\u00e4ttelse","link":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/?cat=24"},"img":{"alt_text":"19-63-large","src":"https:\/\/i0.wp.com\/www.akehedman.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2013\/07\/19-63-large.jpg?resize=350%2C200","width":350,"height":200},"classes":[]},{"id":14827,"url":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/?p=14827","url_meta":{"origin":8218,"position":4},"title":"Tom Cruise det \u00e4r grejer det!","author":"\u00c5ke Hedman","date":"2014-09-10","format":false,"excerpt":"Elsa var tr\u00f6tt p\u00e5 sin gubbe. Hon ville ha en ny intelligent och snygg en. Ja det var s\u00e5 hon t\u00e4nkte. En s\u00e5dan d\u00e4r som s\u00e5g ut som Tom Cruise ville hon ha. Ja en som hennes kvinnliga v\u00e4nner blev avundsjuk p\u00e5 f\u00f6r att han bara var hennes och som\u2026","rel":"","context":"In "Betraktelser & Ber\u00e4ttelse"","block_context":{"text":"Betraktelser & Ber\u00e4ttelse","link":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/?cat=24"},"img":{"alt_text":"MTE5NDg0MDU0OTM2NTg1NzQz","src":"https:\/\/i0.wp.com\/www.eurosource.se\/akhe\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/MTE5NDg0MDU0OTM2NTg1NzQz.jpg?resize=350%2C200","width":350,"height":200},"classes":[]},{"id":2163,"url":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/?p=2163","url_meta":{"origin":8218,"position":5},"title":"Bara en sten","author":"\u00c5ke Hedman","date":"2012-11-29","format":false,"excerpt":"En liten j\u00e4vla sten. Det enda som finns kvar. \"Va fan \u00e4r det h\u00e4r.\" Undrade han. Det borde ha funnits smycken och kontanter. Men inte d\u00e5. En stenj\u00e4vel i ett tr\u00e4skrin. Skrinet s\u00e4kert mer v\u00e4rt \u00e4n stenen. En gr\u00e5 vanlig liten skitsten. Hans farsa dog n\u00e5gra dagar tidigare. Hans rika\u2026","rel":"","context":"In "Betraktelser & Ber\u00e4ttelse"","block_context":{"text":"Betraktelser & Ber\u00e4ttelse","link":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/?cat=24"},"img":{"alt_text":"","src":"","width":0,"height":0},"classes":[]}],"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/p68PL2-28y","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/8218","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/24"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=8218"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/8218\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":8221,"href":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/8218\/revisions\/8221"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=8218"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=8218"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=8218"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}