Morgonen \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g. En \u00e4lva r\u00f6r sig genom dimman \u00f6ver \u00e4ngen precis vid myrkanten ner mot sj\u00f6n. Hon tycks sv\u00e4va fram och i den tidiga morgonen n\u00e4r m\u00f6rker fortfarande r\u00e5der, liksom lyser hon. Hennes l\u00e5nga ljusa h\u00e5r n\u00e5r henne ner till svanken och \u00e4r rakt, tycks l\u00e4tt i den svaga brisen, och faller sl\u00e4tt, krusande som ett vattenfall bak\u00e5t mot nacken p\u00e5 hennes huvud. I pannan sitter en bergskristall som \u00e4r f\u00e4st i en silverfattning \u00f6vers\u00e5llade med tecken, s\u00e5 sm\u00e5 att m\u00e4nnisko\u00f6gon inte ens kan urskilja dem, inte ens som ett m\u00f6nster. Hon \u00e4r vacker. Rena enkla drag som om ljummet vatten f\u00f6rsiktigt under \u00e5rmiljoner format hennes ansiktes drag. Ett ansikte d\u00e4r tydligt markerade h\u00f6ga kindkotor utm\u00e4rker drottninglika drag som genast f\u00e5ngar in blicken hos den som ser henne.<\/p>\n
Hennes \u00f6gon, som brunnar med kallt kristallklart vatten fr\u00e5n underjordiska kanaler med alltid fl\u00f6dande kopplingar till de stora haven. Samtidigt \u00e4r hennes \u00f6gon fyllda med eld fr\u00e5n ursinniga vulkaner redo att visa den kraft som fanns i deras inre djup. L\u00e4tt putande fuktiga l\u00e4ppar ger en sensuell k\u00e4nsla kring denna magiska varelse redan innan betraktaren flyttar blicken till resten av hennes kropp.<\/p>\n
En kropp dold under ett tyg virat runt, runt, runt, runt i o\u00e4ndliga antal varv av det l\u00e4ttaste, tunnaste vitaste material man kan t\u00e4nka sig. Som om den giftigaste spindeln hade v\u00e4vt det och vintern hade gett den sn\u00f6kristallernas glittrande vita, den dagen n\u00e4r solen lyste p\u00e5 de sn\u00f6kl\u00e4dda fj\u00e4llen med bl\u00e4ndande fulla styrka. En uppenbarelse d\u00e4r p\u00e5 myren allts\u00e5. Nu stod hon stilla, mycket stilla och tycktes bara lyssna efter n\u00e5got. Och nog fanns det n\u00e5got d\u00e4r i vinden. En tunn spr\u00f6d fl\u00f6jtton som tycktes komma fr\u00e5n skogskanten. Ett spel som till synes r\u00f6rde sig runt i marken, i luften, i tr\u00e4den, i kvinnans h\u00e5r, i sj\u00f6n, p\u00e5 stranden och tillbaks mot skogskanten som en l\u00e5ng, snabb slingrande silverorm av toner. En orm som f\u00f6regick den man som kom ut ur skogen d\u00e4r vid skogskanten. Naken med en tunn silverfl\u00f6jt mellan sina l\u00e4ppar som han varsamt h\u00e5ller med b\u00e5da sina h\u00e4nder. Han g\u00e5r sakta mot kvinnan. Eller g\u00e5r \u00e4r fel ord. Hans g\u00e5ng mer galopperande fast \u00e4nd\u00e5 mjuk och vacker. Som en \u00e4lg p\u00e5 hyggets ris, harmoniska r\u00f6relser. Kanske \u00e4r det f\u00f6r att hans ena fot ser mer ut som en bockfot som han r\u00f6r sig som han g\u00f6r. En ung man, med en ung mans kropp som inte har suttit stilla utan arbetat sig till spelande h\u00e5rda muskler under len hud och en fast stj\u00e4rt i slutet av en muskul\u00f6s ryggtavla. Svart l\u00e5ngt h\u00e5r. En liten pipmustach. En vacker man. Utstr\u00e5lar kraft och vilja samtidigt som han verkar \u00f6mt\u00e5lig och sk\u00f6r. Nedst\u00e4md i sitt sinne, vilket ocks\u00e5 h\u00f6rs i den melodi han spelar som \u00e4r lika bl\u00e5 som de H\u00e4lsingska bergen som rullar bort d\u00e4r i fj\u00e4rran p\u00e5 andra sidan tj\u00e4rnen.<\/p>\n
Kvinnan ser honom komma. Hon ler och f\u00f6r en kort stund \u00e4r det en vargs leende med salivdroppande huggt\u00e4nder, men bilden finns kvar allt f\u00f6r kort tid f\u00f6r att betraktaren skall vara s\u00e4ker p\u00e5 att det var det han eller hon s\u00e5g. Leendet \u00e4r snart \u00e4kta, inbjudande och innerligt igen och v\u00e4lkomnar den nakne mannen med fl\u00f6jten som nu n\u00e4stan \u00e4r framme, men \u00e4nd\u00e5 inte g\u00e5r \u00e4nda fram till kvinnan utan s\u00e4tter sig p\u00e5 en sten v\u00e4nd mot henne, kvinnan, och forts\u00e4tter att spela. Kvinnan r\u00f6r sig med musiken nu. Ser hela tiden p\u00e5 mannen. Ler. Av varggrinet finns inte ett sp\u00e5r kvar. Musiken f\u00e5r henne att str\u00e4cka h\u00e4nderna \u00f6ver huvudet. Upp mot himlen och moln som n\u00e4stan finns d\u00e4r ovanf\u00f6r. Tyget kring hennes kropp virvlar upp mellan hennes h\u00e4nder ocks\u00e5 det upp\u00e5t mot himlen. Som en fj\u00e4der lyfter det i de vindar som kvinnan drar upp med sina r\u00f6relser. Upp\u00e5t. Pulserande, dallarande, flytande, men upp\u00e5t. Kvinnan snurrar runt i sin dans som nu blir intensivare med h\u00e4nderna pumpande ovanf\u00f6r sitt huvud. Som hon ville n\u00e5 himlen d\u00e4r uppe och ta ner den hit. Varje varv hennes kropp g\u00f6r skalar av ett lager av tyget som reser sig som en indisk kobra i sin korg upp, upp, allt l\u00e4ngre upp och visar mer av hennes kropp. Svajande d\u00e4r runt, \u00f6ver, omkring den dansande kvinnan flyter tyget. Snart som en vit tornado av tunt, tunt och n\u00e4r det sista varvet skalas av fr\u00e5n kvinnas kropp och hon st\u00e5r d\u00e4r i sin full\u00e4ndning tycks tyget stanna till d\u00e4r i luften som av f\u00f6rv\u00e5ning. Men sedan breda ut sig och vrida och snurra sig som om det ocks\u00e5 var en levande varelse som bara ville forts\u00e4tta och forts\u00e4tta dansa. Aldrig sluta. Men gravitationen vinner till slut och medan kvinnan virvlar vidare i sin dans s\u00e4nker sig sakta tyget runt omkring henne och bildar en n\u00e4stan perfekt cirkel. En cirkel d\u00e4r kvinnan mjukt faller ner. D\u00e4r kvinnans h\u00e4nder smeker sin egna vackra varma kropp. Egna h\u00e4nder \u00f6ver br\u00f6st. Egna h\u00e4nder \u00f6ver armar ner mot mage. Egna h\u00e4nder ner mot sk\u00f6te. S\u00e4rade ben \u00f6ppnade mot fl\u00f6jtspelaren. Fingrar som \u00f6ppnar kronblad och frig\u00f6r fukt, det v\u00e5ta och beg\u00e4ret och det k\u00e4nsliga som vidr\u00f6rs och hon som reser sin underkropp. Precis som hon nyss lyft sina h\u00e4nder mot skyn lyfter hon nu sina h\u00f6fter upp\u00e5t, upp\u00e5t s\u00e5 l\u00e5ngt det g\u00e5r tills det inte g\u00e5r l\u00e4ngre. Fortfarande med sina h\u00e4nder smekande det v\u00e5ta, det kliande ser hon p\u00e5 fl\u00f6jtspelaren som ser p\u00e5 henne. Som ser att hon \u00e4r redo. Som reser sig. Som har en erektion som vill tr\u00e4nga in och utforska. H\u00e5rdhet och mjukhet p\u00e5 samma g\u00e5ng. Och han g\u00e5r mot kvinnan. L\u00e4grar henne. Tr\u00e4nger djupt in i henne och hon m\u00f6ter honom. Tar emot honom f\u00f6r att visa den l\u00e4ngtan efter hans kropp och k\u00f6n som hon k\u00e4nner. Och musiken finns kvar. Den anger takten. Vildare, vildare men mjukt och f\u00f6rsiktigt. Tills det inte finns n\u00e5gon \u00e5terv\u00e4ndo. Tills tv\u00e5 kroppar sm\u00e4lter samman till en enda kropp och hans lem pumpar in livet i en kvinnas sk\u00f6te. Fyller det med mandom och den kraft som alla celler i den vackre mannens kropp besitter. Och kvinnan hon dricker girigt dessa safter med sitt k\u00f6n. Blandar dem med sina egna, kvinnans. Pumpande. Spasmerna som far genom hela hennes kropp in i hans d\u00e4r de fortplantas till sj\u00e4len. Krampaktigt h\u00e5llande honom kvar i sig med all sin kraft. Stanna, stanna, stanna. L\u00e5t din kropp alltid vara f\u00f6renad med min kropp sagt med en kropps beg\u00e4r ist\u00e4llet f\u00f6r ord. Och s\u00e5 ligger de tills allt det starka klingat av och ers\u00e4tts av den ljuvliga v\u00e4rmen i omfamningen. Njuter av k\u00e4nslan. Vilar tills de b\u00e5da k\u00f6nen inte hettar mer. Tills hans lem l\u00e4gger sig till vila. Bara v\u00e4rmen kvar som omsluter tv\u00e5 \u00e4lskande, avslappnade i k\u00e4rlek.<\/p>\n
T\u00f6mda p\u00e5 energi ligger de tv\u00e5 vackra perfekta varelserna som liknar m\u00e4nniskor men inte \u00e4r det, d\u00e4r p\u00e5 myren. Fortfarande f\u00f6renade som en. Han kysser hennes v\u00e4nstra br\u00f6stv\u00e5rta. L\u00e5ter l\u00e4pparna f\u00f6rsiktigt omsluta den. K\u00e4nner dess v\u00e4rme och h\u00e5rda mjukhet mellan sina l\u00e4ppar. Han vill mer. K\u00e4nner det. Hon vill mer det k\u00e4nner han p\u00e5 hennes sm\u00e5 r\u00f6relser n\u00e4r han forts\u00e4tter smeka br\u00f6stv\u00e5rtan med sina l\u00e4ppar och kittlar den med sin tunga. Men solen \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g upp. Enstaka str\u00e5lar har redan b\u00f6rjat n\u00e5 topparna av tr\u00e4den vid skogskanten. Dimsl\u00f6jorna lyfter f\u00f6r att ge plats f\u00f6r dagen. S\u00e5dana som de tillh\u00f6r m\u00f6rkret och kan inte finnas n\u00e4r ljuset regerar. Allt har sin tid. Det blir fler varma n\u00e4tter. Nu n\u00e4r hon och han har v\u00e4ckt en sommar som skall komma och f\u00f6r\u00e4ndra v\u00e4rlden och v\u00e4cka den till fullt liv f\u00f6r en liten stund. En kort ljus sommar. F\u00f6r m\u00e4nniskor och f\u00f6r icke m\u00e4nniskor lika. Kanske har deras k\u00e4rlek skapat nytt liv. Man vet aldrig. Han vill det. Ett barn av m\u00f6rkret som kommit till av ren och sk\u00f6n \u00e4kta lust i en gryningen den dag sommaren f\u00f6ddes.<\/p>\n
Men det b\u00f6rjar bli br\u00e5ttom. Han reser sig upp. Tar hennes ena hand och drar ocks\u00e5 med henne med upp. Kysser henne l\u00e4nge och intensivt. Kysser henne p\u00e5 halsen, ner mellan br\u00f6sten. S\u00e4tter sig p\u00e5 kn\u00e4 och kysser hennes mage. Navel. Vill ha mer av henne. L\u00e4gger kinden mot hennes varma, mjuka, mage, l\u00e4gger h\u00e4nderna om hennes bak och trycker henne mot sig. K\u00e4nner hennes mjuka v\u00e4rme mot sin kind. Men hon skjuter snart honom ifr\u00e5n sig. “Vi m\u00e5ste skynda” viskar hon Och han ser p\u00e5 henne n\u00e4r hon dansar in i sin kl\u00e4dnad igen. Det \u00e4r som om den inte beh\u00f6ver kl\u00e4s p\u00e5 utan sj\u00e4lva tyget sj\u00e4lv draperar sig kring den vackra kvinnokroppen. Kroppen som fortfarande f\u00e5r den pulserande \u00e5tr\u00e5n att r\u00f6ra sig inom honom med full kraft. Men solen \u00e4r obeveklig. En snabb magnetisk kyss som b\u00e5da med sm\u00e4rta sliter sig undan ifr\u00e5n och s\u00e5 m\u00e5ste de b\u00e5da skynda \u00e5t var sitt h\u00e5ll och s\u00e4kerheten. Kanske f\u00f6r att tr\u00e4ffas n\u00e4sta gryning och \u00e5terupprepa det hela. Kanske inte. Han kommer att h\u00e5lla utkik d\u00e4r bortifr\u00e5n skogen och fr\u00e5n forsen som \u00e4r hans hem och han l\u00e4ngtar redan tills dimsl\u00f6jorna l\u00e4gger sig h\u00e4r \u00f6ver \u00e4ngen och hon \u00e4r h\u00e4r igen. \u00c4r hans. Men nu bort med hast fr\u00e5n den annalkande dagen som inte \u00e4r f\u00f6r oljusets varelser.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Morgonen \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g. En \u00e4lva r\u00f6r sig genom dimman \u00f6ver \u00e4ngen precis vid myrkanten ner mot sj\u00f6n. Hon tycks sv\u00e4va fram och i den tidiga morgonen n\u00e4r m\u00f6rker fortfarande r\u00e5der, liksom lyser hon. Hennes l\u00e5nga ljusa h\u00e5r n\u00e5r henne ner till svanken och \u00e4r rakt, tycks l\u00e4tt i den svaga brisen, och faller sl\u00e4tt, […]<\/p>\n","protected":false},"author":24,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_crdt_document":"","jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2}},"categories":[24],"tags":[],"class_list":["post-8142","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-betraktelser"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_likes_enabled":true,"jetpack-related-posts":[{"id":2270,"url":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/?p=2270","url_meta":{"origin":8142,"position":0},"title":"Nyckeln","author":"\u00c5ke Hedman","date":"2012-12-06","format":false,"excerpt":"Det fanns allts\u00e5 en nyckel till allt det d\u00e4r hon ville ha. Idag hade hon \u00e4ntligen f\u00e5tt den. Det vara bara att s\u00e4tta den i l\u00e5ste s\u00e5 fick hon precis det hon ville. Det var ingen m\u00e4rkv\u00e4rdig nyckel. Rostig. Gammal. Bara tillverkad f\u00f6r tre stift. Inget m\u00e4rkv\u00e4rdigt med den alls.\u2026","rel":"","context":"In "Betraktelser & Ber\u00e4ttelse"","block_context":{"text":"Betraktelser & Ber\u00e4ttelse","link":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/?cat=24"},"img":{"alt_text":"","src":"https:\/\/i0.wp.com\/www.eurosource.se\/akhe\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2012\/12\/7.nyckel-131x300.jpg?resize=350%2C200","width":350,"height":200},"classes":[]},{"id":50196,"url":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/?p=50196","url_meta":{"origin":8142,"position":1},"title":"Helvetet","author":"\u00c5ke Hedman","date":"2025-08-25","format":false,"excerpt":"Bl\u00e5nande berg, jod\u00e5, man kan f\u00e5 sitt lystm\u00e4te av det h\u00e4r uppe. B\u00e4st \u00e4r det om man \u00e5ker p\u00e5 den andra sidan om Voxnan fr\u00e5n Los sett. V\u00e4stsidan. D\u00e4r \u00e4r bergen tillg\u00e4ngliga. Man kan se milsl\u00e5ngt om v\u00e4dret \u00e4r med en. K\u00e4nna den d\u00e4r underbara k\u00e4nslan n\u00e4r man st\u00e5r d\u00e4r,\u2026","rel":"","context":"In "Betraktelser & Ber\u00e4ttelse"","block_context":{"text":"Betraktelser & Ber\u00e4ttelse","link":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/?cat=24"},"img":{"alt_text":"","src":"https:\/\/i0.wp.com\/www.akehedman.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2025\/08\/Screenshot-From-2025-08-25-09-54-59.png?resize=350%2C200&ssl=1","width":350,"height":200,"srcset":"https:\/\/i0.wp.com\/www.akehedman.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2025\/08\/Screenshot-From-2025-08-25-09-54-59.png?resize=350%2C200&ssl=1 1x, https:\/\/i0.wp.com\/www.akehedman.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2025\/08\/Screenshot-From-2025-08-25-09-54-59.png?resize=525%2C300&ssl=1 1.5x"},"classes":[]},{"id":14458,"url":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/?p=14458","url_meta":{"origin":8142,"position":2},"title":"En Conversesko och ett jeanskl\u00e4tt ben","author":"\u00c5ke Hedman","date":"2014-08-22","format":false,"excerpt":"\"Minns du Jenny?\" Han drog med spretande \u00a0fingrar p\u00e5 den stora handen genom det tunna h\u00e5r som nu var gr\u00e5tt och livl\u00f6st - dolt under en rockhatt normalt - men som n\u00e4r han var ung var en tjock kalufs som alla flickor i Edsbyn velat dra sina fingrar eller placera\u2026","rel":"","context":"In "Betraktelser & Ber\u00e4ttelse"","block_context":{"text":"Betraktelser & Ber\u00e4ttelse","link":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/?cat=24"},"img":{"alt_text":"tzp17itbmfdi-37534-view-m","src":"https:\/\/i0.wp.com\/www.akehedman.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/tzp17itbmfdi-37534-view-m.jpg?resize=350%2C200","width":350,"height":200},"classes":[]},{"id":1936,"url":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/?p=1936","url_meta":{"origin":8142,"position":3},"title":"Fotosyntes","author":"\u00c5ke Hedman","date":"2012-11-13","format":false,"excerpt":"Vid ett tr\u00e4d nedanf\u00f6r stupet p\u00e5 ett av H\u00e4lsinglands berg sitter en kvinna med dom bara benen i kors. Hon har en turkos fotl\u00e5ng kl\u00e4nning p\u00e5 sig. Nu uppdragen s\u00e5 att hennes vader och bara f\u00f6tter \u00e4r synliga. Ett tunt armband som verkar vara av guld kring hennes v\u00e4nstra handled\u2026","rel":"","context":"In "Betraktelser & Ber\u00e4ttelse"","block_context":{"text":"Betraktelser & Ber\u00e4ttelse","link":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/?cat=24"},"img":{"alt_text":"","src":"","width":0,"height":0},"classes":[]},{"id":10290,"url":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/?p=10290","url_meta":{"origin":8142,"position":4},"title":"En skrikande kvinna som fick heta “Anna”","author":"\u00c5ke Hedman","date":"2013-10-03","format":false,"excerpt":"Hon vr\u00e5lade s\u00e5 h\u00f6gt hon kunde. Mitt p\u00e5 s\u00f6dra torget eller kanske var det \u00e4nd\u00e5 kanske p\u00e5 norra torget som hon stod och vr\u00e5lade. Det d\u00e4r med norr och s\u00f6der var ju \u00e4nd\u00e5 bara referenser till ov\u00e4sentligheter i sammanhanget. Hon skrek ut allt det som fanns d\u00e4r inne i den\u2026","rel":"","context":"In "Betraktelser & Ber\u00e4ttelse"","block_context":{"text":"Betraktelser & Ber\u00e4ttelse","link":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/?cat=24"},"img":{"alt_text":"29445813ea00a823442695bbea551983","src":"https:\/\/i0.wp.com\/www.eurosource.se\/akhe\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2013\/10\/29445813ea00a823442695bbea551983.jpg?resize=350%2C200","width":350,"height":200},"classes":[]},{"id":7913,"url":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/?p=7913","url_meta":{"origin":8142,"position":5},"title":"Fj\u00e4rilen","author":"\u00c5ke Hedman","date":"2013-07-14","format":false,"excerpt":"Det \u00e4r tidigt \u00e5ttiotal i en av Europas st\u00f6rsta st\u00e4der. Hur jag hamnat d\u00e4r \u00e4r en l\u00e5ng historia. Varf\u00f6r jag stannat d\u00e4r en annan. Men jag har min plats kvar och vilande p\u00e5 ett av Sveriges stora universitet. V\u00e4gen tillbaks - en bro till verkligheten - om det skulle beh\u00f6vas.\u2026","rel":"","context":"In "Betraktelser & Ber\u00e4ttelse"","block_context":{"text":"Betraktelser & Ber\u00e4ttelse","link":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/?cat=24"},"img":{"alt_text":"","src":"","width":0,"height":0},"classes":[]}],"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/p68PL2-27k","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/8142","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/24"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=8142"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/8142\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":37898,"href":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/8142\/revisions\/37898"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=8142"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=8142"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=8142"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}