![\"\"](\"https:\/\/i0.wp.com\/www.akehedman.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2018\/05\/qulibyn1.jpg?resize=580%2C748\")
<\/p>\n<\/p>\n
Det var en spelning. Lokalt. P\u00e5 hembygdsg\u00e5rden i Edsbyn. F\u00f6ga anade jag d\u00e5 att recensionen p\u00e5 den spelningen i stort sett skulle beskriva hur mina g\u00e4rningar skulle uppskattas ocks\u00e5 under resten av mitt liv.<\/p>\n
Jag minns just den h\u00e4r spelningen, inte d\u00e4rf\u00f6r att jag gav allt, det gjorde jag varje g\u00e5ng, som om mitt liv h\u00e4ngde p\u00e5 det h\u00e4r, ja och det gjorde det v\u00e4l p\u00e5 s\u00e4tt och vis, nej, jag minns den f\u00f6r att jag under l\u00e5nga partier d\u00e4r p\u00e5 scen inte ens s\u00e5g publiken f\u00f6r att det svartnade intensivt f\u00f6r \u00f6gonen. Jo jag gav allt. Ner p\u00e5 golvet med gitarren upp i luften och upp igen och allt det d\u00e4r andra springandet. Men jag sj\u00f6ng ocks\u00e5. Skrek snarare. Det skulle h\u00f6ras ocks\u00e5 \u00f6ver uppskruvade f\u00f6rst\u00e4rkare. G\u00f6r man gymnastiska \u00f6vningar s\u00e5 kr\u00e4ver systemet extra luft. Men det g\u00f6r sjungandet ocks\u00e5. Hj\u00e4rnan meddelar: “Syre tack.” “NU!”. “Annars st\u00e4nger jag av!”. Men jag sj\u00f6ng p\u00e5 fast jag allts\u00e5 egentligen beh\u00f6vde andas. Det var ju det det handlade om. Det svartnade f\u00f6r \u00f6gonen av syrebrist i huvudet. Allt eller inget. Det fick g\u00e5 som det ville.Texterna satt. Ackorden satt. Men systemet h\u00f6ll p\u00e5 att kollapsa.<\/p>\n
Ja en s\u00e5dan d\u00e4r spelning. Man sl\u00e4pade grejer n\u00e5gra timmar. Soundcheckade, spelade den d\u00e4r l\u00e5ten, v\u00e4ntade, sl\u00e4pade grejer n\u00e5gra timmar igen. H\u00e4r inf\u00f6r en sittande publik. F\u00f6rdelen \u00e4r att den (oftast) sitter kvar oavsett vad den tycker om framtr\u00e4dandet. M\u00e5nga andra g\u00e5nger \u00e4r lokalerna tomma. Det finns stora k\u00e4nda artister att lyssna p\u00e5 p\u00e5 andra scener. Ja och vi \u00e4r ett h\u00e5rdrockband i en v\u00e4rld d\u00e4r alla vill ha dansband. L\u00e5t vara att alla s\u00e4ger sig ha varit h\u00e5rdrockare p\u00e5 sjuttiotalet om du fr\u00e5gar idag. En hemlighet de bevarade v\u00e4l d\u00e5.<\/p>\n
Nejd\u00e5 recensionen var inga problem. Det var s\u00e5d\u00e4r det s\u00e5g ut. De enda riktigt bra recensioner vi fick var nog de vi fick under en rockgala ungef\u00e4r i samma tid. Troligen d\u00e4rf\u00f6r att v\u00e5r trummis k\u00e4nde de som skrev. Det var s\u00e5h\u00e4r det vanligen s\u00e5g ut.<\/p>\n
Men det h\u00e4r var en bra spelning. En av de b\u00e4sta. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r jag minns den. Allt satt. Tre snubbar p\u00e5 en scen var en logisk enhet. Ett. En obeskrivlig k\u00e4nsla. Underbar k\u00e4nsla efter\u00e5t. En cigarett, l\u00e4ngtan efter n\u00e4sta spelning.<\/p>\n
Det d\u00e4r svartnandet f\u00f6r \u00f6gonen var s\u00e4llan ett problem. Det h\u00e4nde n\u00e4stan alltid n\u00e4r vi spelade. Jag var 192 cm l\u00e5ng, v\u00e4gde 77 kilo och bara nitton \u00e5r. Hade v\u00e4xt fort. Dragit iv\u00e4g. De flesta ungdomar upplever v\u00e4l det d\u00e4r i den \u00e5ldern n\u00e4r man reser sig f\u00f6r fort.<\/p>\n
Men de d\u00e4r orden i den h\u00e4r recensionen allts\u00e5. Jag kom p\u00e5 det i duschen idag. De kan g\u00e4lla f\u00f6r allt annat jag gjort i livet ocks\u00e5. En profetia. Jag har gett allt. Om det g\u00e5tt att g\u00f6ra det. Ibland sitter man ju fast i olika strukturer och kan inte g\u00e5 f\u00f6r fullt. Lider. Avslutar snarast s\u00e5nt. Letar upp nya positioner d\u00e4r det g\u00e5r att sl\u00e4ppa p\u00e5, ge fullt. Men ger allt alltid annars. Alltid! Hade du sett mig p\u00e5 den h\u00e4r scenen s\u00e5 hade du f\u00f6rst\u00e5tt att det var s\u00e5. Det h\u00e4r var inte v\u00e5r publik. Kanske fanns n\u00e5gon annan enstaka v\u00e4nlig sj\u00e4l med i den f\u00f6rutom trummisens mamma, jag vet inte, men annars var nog de flesta d\u00e4r f\u00f6r att avlyssna andra (mjukare) artister. Men ge allt. D\u00e5 med. Sj\u00e4lvklart. Det \u00e4r det som \u00e4r jobbet p\u00e5 scen. Gl\u00e4djen ocks\u00e5. \u00c5tminstone jag \u00e4lskar det jag g\u00f6r. Tanken.<\/p>\n
Men grejen \u00e4r att det inte \u00e4r p\u00e5 scen som jobbet som artist finns. Scenen \u00e4r bel\u00f6ningen. F\u00f6re det \u00e4r det vardagar i tr\u00e4ningslokaler. Flickor drar. Flickv\u00e4nner kr\u00e4ver tid. Det finns s\u00e5 mycket annat roligt att g\u00f6ra. Men skall man bli bra m\u00e5ste man tr\u00e4na. Men ofta satt jag d\u00e4r sj\u00e4lv i repan. Ville kanske f\u00f6r mycket. Andra\u00a0 som ville annat.<\/p>\n
Olika band \u00e4r s\u00e4llan demokratiskt organiserade. En del band kanske klarar det. Men oftast \u00e4r det bara n\u00e5got man s\u00e4ger ut\u00e5t. N\u00e4stan alltid \u00e4r det n\u00e5gon som dirigerar. Som har den konstn\u00e4rliga ambitionerna och ledarrollen. \u00c4r det inte s\u00e5 s\u00e5 blir det liksom ingenting. Jag var den personen i v\u00e5rt band. Jompa, kompis, var det i ett dansband. N\u00e5gra \u00e5r tidigare (det \u00e4r konstigt n\u00e4r man t\u00e4nker tillbaks p\u00e5 den h\u00e4r tiden f\u00f6r de \u00e4r s\u00e5 f\u00e5 \u00e5r, men s\u00e5 mycket h\u00e4nde, en s\u00e5n viktig del av livet), spelade Jompa i bandet fr\u00e5n den d\u00e4r byn strax utanf\u00f6r v\u00e5r. Vi skulle sl\u00e5 oss samman.\u00a0 Men det gick s\u00e5klart inte. Jompa och jag var som olja och vatten. Vi kunde inte arbeta ihop. Vi ville b\u00e5da f\u00f6r mycket. Det var allt som g\u00e4llde. S\u00e5 vi delade snart p\u00e5 oss. Det gick inte att spela ihop.\u00a0 Jompa gick mot dansmusiken, jag mot egenskriven h\u00e5rdrock. Dansmusik var lukrativt under den h\u00e4r tiden. Efterfr\u00e5gad. Marknaden skrek efter den.\u00a0 Man kunde spela varenda helg. Dar iv\u00e4g p\u00e5 turn\u00e9er, spela p\u00e5 \u00c5landsb\u00e5tarna. Detsamma g\u00e4llde s\u00e5klart inte h\u00e5rdrocken.<\/p>\n
Men man kan g\u00f6ra saker i livet med \u00f6vertygelse eller s\u00e5 kan man ge upp den och kompromissa. S\u00e5 var det f\u00f6r alla dansbandsmusiker som jag k\u00e4nde.\u00a0 De gillade och ville spela annan musik. Men spela var viktigast, d\u00e4rf\u00f6r fungerade kompromissen dansmusik. Pengar, spelningar, flickor. Japp i den ordningen.<\/p>\n
Sj\u00e4lv var jag allts\u00e5 mer som indianen. Kompromissl\u00f6s. Fast i min \u00f6vertygelse om den r\u00e4tta v\u00e4gen. Vi vet hur det gick b\u00e5de f\u00f6r indianerna och f\u00f6r mig. Ha ha. Men integritet \u00e4r \u00e4nd\u00e5 integritet. Ocks\u00e5 i tider n\u00e4r alla \u00e4r till salu. F\u00f6r lla \u00e4r n\u00e4stan alltid till salu. Det \u00e4r bara priset som skiljer.<\/p>\n
Men Jompa hade ocks\u00e5 n\u00e5got annat som jag inte har haft. Folket f\u00f6ljde honom. Jag fick gneta och dra i mina bandkompisar f\u00f6r att f\u00e5 till tr\u00e4ningstid, Jompa f\u00f6ljde man med sj\u00e4lvklarhet och smidighet. Han var en Steve Jobs och jag var v\u00e4l mer en Steve Wozniak. Om ens det. Det finns en respekt. Men det spelar ingen roll hur m\u00e5nga r\u00e4tt man har, det finns ingen som lyssnar \u00e4nd\u00e5.<\/p>\n
Ja och n\u00e4r Jompa och bandet spelade p\u00e5 samma st\u00e4lle som ovan samma \u00e5r d\u00e5 var det s\u00e5klart andra tong\u00e5ngar<\/p>\n
![\"\"](\"https:\/\/i0.wp.com\/www.akehedman.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2018\/05\/qulibyn2.jpg?resize=580%2C653\")
<\/p>\n
(N\u00e5ja “popband”…) Men s\u00e5klart v\u00e4rda det d\u00e4r.<\/p>\n
Men allt som allt sammanfattar de d\u00e4r recensionsradera alla anstr\u00e4ngningar jag gjort i livet. Det har bara varit “uppskruvade f\u00f6rst\u00e4rkare” egentligen. Varesig det g\u00e4llt musiken, fysiken, fotograferingen, VSCP, f\u00f6retagandet, eller annat jag lagt min sj\u00e4l i. Jag har aldrig lyckats f\u00e5 med mig folket som Jompa gjorde. Ibland skulle jag vilja veta sanningen om varf\u00f6r det blev s\u00e5, varf\u00f6r jag inte kunnat det,\u00a0 men \u00e4r inte s\u00e4ker p\u00e5 att jag orkar h\u00f6ra svaret. Sanningen. B\u00e4st att inte fr\u00e5ga. Troligen.<\/p>\n
Jod\u00e5, jag har k\u00e4nt en lycka i det jag gjort. Att g\u00e5 min egen v\u00e4g. Det m\u00e5 vara bara “uppskruvade f\u00f6rst\u00e4rkare”, men d\u00e4r i tonerna fr\u00e5n de d\u00e4r skr\u00e5lande burkarna finns ocks\u00e5 delar av min sj\u00e4l. Utdelad f\u00f6r att jag tror p\u00e5 det jag g\u00f6r av hela mitt hj\u00e4rta och alltid trott just p\u00e5 det viset, och \u00e4r villig att ge ut delar av mig sj\u00e4lv. Om det inte k\u00e4nns s\u00e5, d\u00e5 slutar jag. G\u00f6r inte mer. Ingen tvekan d\u00e4r. Men v\u00e4rt n\u00e5got? Antagligen inte.<\/p>\n
ps Jompa \u00e4r d\u00f6d nu sedan n\u00e5gra \u00e5r. Vi var s\u00e5 lika s\u00e5 att vi inte kunde jobba tillsammans, men var v\u00e4nner \u00e4nd\u00e5. Han fick ett h\u00e5rt liv. Jag saknar honom. ds<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Det var en spelning. Lokalt. P\u00e5 hembygdsg\u00e5rden i Edsbyn. F\u00f6ga anade jag d\u00e5 att recensionen p\u00e5 den spelningen i stort sett skulle beskriva hur mina g\u00e4rningar skulle uppskattas ocks\u00e5 under resten av mitt liv. Jag minns just den h\u00e4r spelningen, inte d\u00e4rf\u00f6r att jag gav allt, det gjorde jag varje g\u00e5ng, som om mitt liv […]<\/p>\n","protected":false},"author":24,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_crdt_document":"","jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2}},"categories":[24,9],"tags":[],"class_list":["post-28541","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-betraktelser","category-musik"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_likes_enabled":true,"jetpack-related-posts":[{"id":23331,"url":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/?p=23331","url_meta":{"origin":28541,"position":0},"title":"Kojan","author":"\u00c5ke Hedman","date":"2017-02-13","format":false,"excerpt":"Ungarnas koja. Det \u00e4r n\u00e4stan tv\u00e5 decennier sedan nu de h\u00f6ll p\u00e5. \u00d6verblivet virke, ett f\u00f6nster fr\u00e5n \u00e5tervinningen, spik, hammare och s\u00e5g. Det blev tv\u00e5 v\u00e5ningar. Sen gav de upp. Den har h\u00e4ngt d\u00e4r i de tre bj\u00f6rkarna sedan dess. Har klarat en avverkning. Har klarat regn, sn\u00f6, stormar och\u2026","rel":"","context":"In "Betraktelser & Ber\u00e4ttelse"","block_context":{"text":"Betraktelser & Ber\u00e4ttelse","link":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/?cat=24"},"img":{"alt_text":"","src":"https:\/\/i0.wp.com\/www.akehedman.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2017\/02\/kojan-1024x961.png?resize=350%2C200","width":350,"height":200,"srcset":"https:\/\/i0.wp.com\/www.akehedman.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2017\/02\/kojan-1024x961.png?resize=350%2C200 1x, https:\/\/i0.wp.com\/www.akehedman.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2017\/02\/kojan-1024x961.png?resize=525%2C300 1.5x"},"classes":[]},{"id":17022,"url":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/?p=17022","url_meta":{"origin":28541,"position":1},"title":"Sammanhang","author":"\u00c5ke Hedman","date":"2015-03-13","format":false,"excerpt":"Har du en v\u00e4n som oftast sl\u00e4pper in sig sj\u00e4lv. Som direkt g\u00e5r fram till kylsk\u00e5pet\u00a0 hugger den sista \u00f6len med den \u00e4gandes sj\u00e4lvklar r\u00e4tt eller tar den sista mackan, den som barnen skulle ha,\u00a0 och sen sl\u00e4nger sig i soffan, med de v\u00e5rleriga stinkande gympadojorna p\u00e5, s\u00e4tter p\u00e5 tv'n,\u2026","rel":"","context":"In "Betraktelser & Ber\u00e4ttelse"","block_context":{"text":"Betraktelser & Ber\u00e4ttelse","link":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/?cat=24"},"img":{"alt_text":"skidstugan_ake_per_tommy_1200","src":"https:\/\/i0.wp.com\/www.eurosource.se\/akhe\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2013\/04\/skidstugan_ake_per_tommy_1200-753x1024.jpg?resize=350%2C200","width":350,"height":200,"srcset":"https:\/\/i0.wp.com\/www.eurosource.se\/akhe\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2013\/04\/skidstugan_ake_per_tommy_1200-753x1024.jpg?resize=350%2C200 1x, https:\/\/i0.wp.com\/www.eurosource.se\/akhe\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2013\/04\/skidstugan_ake_per_tommy_1200-753x1024.jpg?resize=525%2C300 1.5x"},"classes":[]},{"id":16911,"url":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/?p=16911","url_meta":{"origin":28541,"position":2},"title":"Invald","author":"\u00c5ke Hedman","date":"2015-03-09","format":false,"excerpt":"En enda dag minns jag. Fotboll med de andra grabbarna. Invald. Har hur kul som helst en eftermiddag. Ja jag f\u00f6rstod det roliga i fotboll den d\u00e4r dan. Men det var bara den d\u00e4r dagen. Som gl\u00e4djen fanns d\u00e4r. Som solen fanns d\u00e4r. Fast solen fanns s\u00e5klart med under hela\u2026","rel":"","context":"In "Betraktelser & Ber\u00e4ttelse"","block_context":{"text":"Betraktelser & Ber\u00e4ttelse","link":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/?cat=24"},"img":{"alt_text":"knattefotboll","src":"https:\/\/i0.wp.com\/www.eurosource.se\/akhe\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2015\/03\/knattefotboll.jpg?resize=350%2C200","width":350,"height":200},"classes":[]},{"id":17408,"url":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/?p=17408","url_meta":{"origin":28541,"position":3},"title":"\u00c4ntligen ett brev efter en f\u00f6rbaskad massa \u00e5r","author":"\u00c5ke Hedman","date":"2015-04-08","format":false,"excerpt":"Hej Louise, Ja jag fattar ju att du blir f\u00f6rv\u00e5nad n\u00e4r du f\u00e5r det h\u00e4r brevet efter s\u00e5 m\u00e5nga \u00e5r. Jag orkar inte ens r\u00e4kna efter hur m\u00e5nga \u00e5r sedan det var det d\u00e4r \u00e5ret vi var tillsammans i Paris. 1979. M\u00e5ste nog r\u00e4kna efter \u00e4nd\u00e5,\u00a0 2015-1979, ja helvete, 38\u2026","rel":"","context":"In "Betraktelser & Ber\u00e4ttelse"","block_context":{"text":"Betraktelser & Ber\u00e4ttelse","link":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/?cat=24"},"img":{"alt_text":"","src":"","width":0,"height":0},"classes":[]},{"id":15667,"url":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/?p=15667","url_meta":{"origin":28541,"position":4},"title":"Du f\u00f6raktar mig, hur i helvete skall jag d\u00e5 se p\u00e5 dig!?","author":"\u00c5ke Hedman","date":"2014-12-12","format":false,"excerpt":"Jag tror p\u00e5 \u00e4nglar och troll och Gandalf. Jag varf\u00f6r inte tomten ocks\u00e5. Inte f\u00f6r att jag tr\u00e4ffar och pratar med n\u00e5gon av dem \u00f6ga mot \u00f6ga. Nej det \u00e4r f\u00e5 f\u00f6runnat, bara de riktigt lyckliga har den ynnesten. Men utan dem \u00e4r v\u00e4rlden s\u00e5dan att jag inte orkar leva\u2026","rel":"","context":"In "Betraktelser & Ber\u00e4ttelse"","block_context":{"text":"Betraktelser & Ber\u00e4ttelse","link":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/?cat=24"},"img":{"alt_text":"unicorn_and_stars","src":"https:\/\/i0.wp.com\/www.eurosource.se\/akhe\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2014\/12\/unicorn_and_stars.jpg?resize=350%2C200","width":350,"height":200},"classes":[]},{"id":14376,"url":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/?p=14376","url_meta":{"origin":28541,"position":5},"title":"En l\u00e4rares underbara makt och FUCK YOU all","author":"\u00c5ke Hedman","date":"2014-08-13","format":false,"excerpt":"Det \u00e4r lite h\u00f6stk\u00e4nning i luften idag. Eller kanske snarare den d\u00e4r skolstartssommark\u00e4nslan. Egentligen har jag inte haft n\u00e5gon s\u00e5dan k\u00e4nsla f\u00f6rr\u00e4n n\u00e4r jag som tjugotv\u00e5\u00e5ring reste ner till en ny v\u00e4rld och ett tekniskt gymnasium f\u00f6r att ta igen allt det d\u00e4r jag sket i f\u00f6r att bli rockstj\u00e4rna.\u2026","rel":"","context":"In "Betraktelser & Ber\u00e4ttelse"","block_context":{"text":"Betraktelser & Ber\u00e4ttelse","link":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/?cat=24"},"img":{"alt_text":"lrare11","src":"https:\/\/i0.wp.com\/www.eurosource.se\/akhe\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/lrare11.jpg?resize=350%2C200","width":350,"height":200,"srcset":"https:\/\/i0.wp.com\/www.eurosource.se\/akhe\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/lrare11.jpg?resize=350%2C200 1x, https:\/\/i0.wp.com\/www.eurosource.se\/akhe\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/lrare11.jpg?resize=525%2C300 1.5x, https:\/\/i0.wp.com\/www.eurosource.se\/akhe\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/lrare11.jpg?resize=700%2C400 2x"},"classes":[]}],"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/p68PL2-7ql","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/28541","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/24"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=28541"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/28541\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":28544,"href":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/28541\/revisions\/28544"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=28541"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=28541"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=28541"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}