![\"vscp_logo\"](\"https:\/\/i0.wp.com\/www.akehedman.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/vscp_logo.jpg?resize=151%2C212\"){kind=logo}
<\/p>\n<\/p>\n
VARNING!!! Tekniskt inneh\u00e5ll och prat om eget system utan \u00e5terh\u00e5llsamhet.<\/strong><\/p>\n Vi i Villa<\/strong> lovar en genomg\u00e5ng av smarta hem. Lockande s\u00e5h\u00e4r 2016 i IoT tider. Men n\u00e4r jag l\u00e4ser det d\u00e4r, allt om smarta hem som finns att l\u00e4sa i \u00f6vrigt ocks\u00e5\u00a0 faktiskt, s\u00e5 sl\u00e5r det mig att inget har f\u00f6r\u00e4ndrats sedan 2000. F\u00f6rra g\u00e5ngen allt det h\u00e4r fanns i tidningarna. Jod\u00e5 l\u00e5dorna inneh\u00e5ller inte X10 enheter l\u00e4ngre utan z-wave enheter, programmen heter appar. Men annars \u00e4r allt sig likt. Inget, I N G E T (f\u00f6r i helvete!!!) kan prata med varandra och arbeta ihop.<\/p>\n Och IoT d\u00e5? Hoppet. JA det \u00e4r raka sp\u00e5ret fr\u00e5n en radioenhet upp till en propriet\u00e4r molnl\u00f6sning. Samma som vid sekelskiftet ocks\u00e5. Jag minns speciellt ett M\u00f6lndals\/G\u00f6teborgsf\u00f6retag som hade det d\u00e4r. Visst X10 (ja det k\u00e4nns lite sekelskifte) men inte fan \u00e4r dagens radiol\u00f6sningar s\u00e5 j\u00e4vla mycket mer imponerande. Och varf\u00f6r molnet? Jo det var sj\u00e4lva aff\u00e4rsl\u00f6sningen. Det var s\u00e5 man skulle tj\u00e4na pengarna. Det var s\u00e5 man skulle binda fast kunderna. Det \u00e4r det enda syftet idag ocks\u00e5.<\/p>\n Sanningen \u00e4r att allt det h\u00e4r liknar\/\u00e4r kejsarens nya kl\u00e4der.<\/p>\n Pre Internet d\u00e5. Ja det var inte s\u00e5 sv\u00e5rt att se att mail, uucp skulle bli n\u00e5got stort. S\u00e5klart. Det var direkt anv\u00e4ndbart. M\u00e5nga av oss hade suttit p\u00e5 QZ, haft Fido noder hemma. Compuserver med sin uucp koppling kn\u00f6t bara fler av oss samman. Men det h\u00e4r med web sidor var inte helt sj\u00e4lvklart. Behovet var dock solklart. Vi \u00f6versv\u00e4mmades av hypertext program\/ databaser under slutet av 90-talet. Databaser + hypertext var sannolikt v\u00e4gen att g\u00e5. Helt klart var det \u00e5t det h\u00e5llet v\u00e4rlden siktade in sig. Men uppkopplade var de allts\u00e5 inte de d\u00e4r hypertext databasera. I alla fall inte mer \u00e4n lokalt. Behovet kom sig av att det helt pl\u00f6tsligt fanns s\u00e5 mycket information, det var sv\u00e5rt att h\u00e5lla reda p\u00e5 allt, hitta i skitberget. Men de d\u00e4r hypertext programmen de s\u00e5g ut ungef\u00e4r som vilken helst wiki idag men sidorna kallades ofta “kort” ist\u00e4llet f\u00f6r sidor. K\u00e4nns det igen?<\/p>\n S\u00e5 HTTP. Knappast det mest geniala protokoll som frambringats i historien. Men okopplat var smart. Ja och KISS \u00e4r ju den vinnande principen \u00e4nd\u00e5. Sen skall man d\u00e5 h\u00e4mta n\u00e5got \u00f6ver den uppkopplingen. “N\u00e5got” \u00e4r viktigare \u00e4n vad man tror vid f\u00f6rsta anblicken. Ett program som t.ex. vill skriva ut n\u00e5got b\u00f6r helst skicka “n\u00e5got” som en skrivare f\u00f6rst\u00e5r.<\/p>\n Men hypertexten kommer allts\u00e5 till sin r\u00e4tt d\u00e4r i HTML. Sen om man vill visa bilder s\u00e5 b\u00f6r man ju best\u00e4mma formatet f\u00f6r dem och hur man refererar till dem. Sen vill man ha lite formatering p\u00e5 texten. Sv\u00e5rare \u00e4n s\u00e5 var det inte i b\u00f6rjan. Ja och Gopher var v\u00e4l inte d\u00e5ligt det heller. Det geniala \u00e4r pusselbitarna som anv\u00e4nds.<\/p>\n Men man kan se n\u00e5gra grejer som talar till web-sidornas f\u00f6rdel.<\/p>\n S\u00e5 IoT d\u00e5. F\u00f6rst och fr\u00e4mst kanske man skall titta p\u00e5 definitionen. M\u00e5nga definierar IoT som<\/p>\n Sammankopplade radioenheter som pratar upp i molnet.<\/p><\/blockquote>\n Man ser det d\u00e4r s\u00e5 ofta att det n\u00e4stan \u00e4r en sanning. Radio<\/em> och molnet<\/em> \u00e4r egna p\u00e5hitt i den d\u00e4r definitionen om ni fr\u00e5gar mig. Det \u00e4r n\u00e5got slags f\u00f6rs\u00f6k att se uppkopplade enheter som vilken annan gumma eller gubbe som helst. Ja och det \u00e4r nog det d\u00e4r Internet som har orsakat den d\u00e4r vanf\u00f6rest\u00e4llningen. Men Inter-Net \u00e4r bara ihopkopplade n\u00e4t. Det s\u00e4ger inte ett skit mer. Man m\u00e5ste f\u00f6rst\u00e5 det.<\/p>\n Att begr\u00e4nsa sig till radioteknik f\u00f6r de sammankopplade n\u00e4ten \u00e4r sen en ren dumhet. Det handlar om ihopkopplade enheter helt enkelt. \u00c4ven om just radiokommunikation ligger i tiden.<\/p>\n S\u00e5 Internet of Things<\/strong> definitionen skall vara<\/p>\n Saker som \u00e4r sammankopplade och kan prata med varandra.<\/p><\/blockquote>\n Inget mer. Inget mindre. Det spelar ingen som helst roll om de k\u00f6r r\u00f6ksignaler eller tcp\/ip eller v\u00e4rldens hottaste tr\u00e5dl\u00f6sa system. Grejen \u00e4r att de skall kunna prata med varandra, japp och vara uppkopplade\/ihopkopplade f\u00f6r att kunna g\u00f6ra det. Om de sedan alla \u00e4r direkt kopplade till molnet eller inte \u00e4r oviktigt. Men japp vi g\u00f6r ofta s\u00e5 idag. Central lagring t.ex. \u00e4r billig. Det finns f\u00f6rdelar men ocks\u00e5 nackdelar. Bra ibland. D\u00e5ligt ibland.<\/p>\n S\u00e5 det d\u00e4r “kunna prata med varandra” \u00e4r r\u00e4tt viktigt. Eller kanske “kunna f\u00f6rst\u00e5 varandra”.\u00a0 VSCP<\/a> designades fr\u00e5n b\u00f6rjan f\u00f6r just det. VSCP konstruerades ocks\u00e5 f\u00f6r en v\u00e4rld d\u00e4r enheter kommunicerade med olika protokoll, anv\u00e4nde olika tekniker, ja och kanske inte ens f\u00f6rstod vad VSCP ens \u00e4r.<\/p>\n Ja jag brukar inte framh\u00e4va VSCP. Jag orkar helt enkel inte sl\u00e5 det i skallen p\u00e5 folk l\u00e4ngre som inte \u00e4r ett dugg intresserad av att l\u00f6sa sj\u00e4lva problemet. Men h\u00e4r ett undantag d\u00e5. Vill du inte h\u00f6ra ett ord till om VSCP sluta allts\u00e5 l\u00e4s H\u00c4R.<\/strong><\/p>\n N\u00e4r du f\u00e5r hem det d\u00e4r nya kylsk\u00e5pet. Rostfritt, blankt, med ismaskin och energiklasser med s\u00e5 m\u00e5nga A’n att det n\u00e4stan inte finns s\u00e5 m\u00e5nga A’n, s\u00e5 vill du koppla in det s\u00e5klart. I med kontakten bara och den d\u00e4r kylmaskinen snurrar ig\u00e5ng. Dyrt burrrrrrrr…. ljud s\u00e5klart. Knappt h\u00f6rbart men d\u00e4r. Som et yoga ooooooooooooooohhhhhhhhhhhmmmmmm… l\u00e5ter det d\u00e4r i k\u00f6ket.<\/p>\n Det \u00e4r nu det b\u00f6rjar.<\/p>\n I den b\u00e4sta av v\u00e4rldar pinglade det nu till i din telefon.<\/p>\n “Hej, jag \u00e4r ditt nya kylsk\u00e5p”<\/p><\/blockquote>\n sen kan du ta det d\u00e4rifr\u00e5n. Det finns Bl\u00e5tands beacons (t.ex. Eddystone) som standardiserar detta. Men den framtid d\u00e4r alla enheter vi har omkring oss har en bl\u00e5tandsenhet i sig \u00e4r en bit bort. Det handlar helt enkelt om pengar. Ett kylsk\u00e5p och en tv\u00e4ttmaskin klarar knappt den d\u00e4r kostnaden, en br\u00f6drost eller en kaffebryggare har definitivt sv\u00e5rare med kostnaden. Det finns miljoner andra apparater som \u00e4r \u00e4nnu l\u00e4ngre bort fr\u00e5n att klara den d\u00e4r kostnaden. Det beh\u00f6vs en l\u00f6sning som tar h\u00e4nsyn till det. Annars har man inte en l\u00f6sning.<\/p>\n S\u00e5 en qrkod\/streckkod\/nfc etc som startpunkt \u00e4r nog mer troligt i dagsl\u00e4get. Ofta innefattande n\u00e5gon slags gateway till wifi eller bl\u00e5tand som \u00e4r l\u00e4nken mellan en maskingrupp och v\u00e4rlden. Saker pratar med olika transportprotokoll och kommer alltid att g\u00f6ra s\u00e5.<\/p>\n Men det h\u00e4r \u00e4r identifieringen<\/strong>. Eller discovery<\/strong> som vi VSCP m\u00e4nniskor s\u00e4ger. En enhet \u00e4r inte mycket till IoT enhet om den inte kan uppt\u00e4ckas av andra IoT enheter eller av m\u00e4nniskor.<\/p>\n En VSCP enhet s\u00e4nder alltid en identifieringssignal\u00a0 minst varje minut. “H\u00e4r \u00e4r jag”. “titta p\u00e5 mig” s\u00e4ger den d\u00e4r signalen. Vi kallar det ett event<\/strong> p\u00e5 VSCP spr\u00e5k. En h\u00e4ndelse. Allt \u00e4r h\u00e4ndelser i VSCP.<\/p>\n Kommer den h\u00e4r “titta h\u00e4r \u00e4r jag” h\u00e4ndelsen fr\u00e5n en enhet som man inte sett f\u00f6rut s\u00e5 kan det s\u00e5klart vara intressant att se vilken enhet som skickade den. Har man precis kopplat n sitt nya fina kromade kylsk\u00e5p s\u00e5 kan man kanske gissa iof.<\/p>\n I VSCP h\u00e4mtar man en MDF (Module Description File)<\/a> fr\u00e5n enheten man \u00e4r intresserad av att veta mer om. Alla enheter har en s\u00e5dan. Antingen lagrad i intern minne hos enheten men oftare lagrad p\u00e5 en Internet server n\u00e5gonstans, normalt hos tillverkaren.<\/p>\n Innan vi tittar p\u00e5 vad den h\u00e4r (XML) filen inneh\u00e5ller s\u00e5 m\u00e5ste vi g\u00f6ra en avstickare till hur den h\u00e4mtas. Det \u00e4r s\u00e5klart inte sj\u00e4lvklart.<\/p>\n VSCP byggdes f\u00f6r att g\u00e5 att bygga in i de minsta av enheter. Vi pratar 1.5K firmware overhead f\u00f6r at en enhet skal bli VSCP kompatibel. Tanken \u00e4r ocks\u00e5 att systemet skall kunna anv\u00e4ndas av maskiner. Andra VSCP enheter. S\u00e5 i grunden kan man bara l\u00e4sa eller skriva 8-bitars register i VSCP (VSCP register abstraction model<\/a>). De flesta register \u00e4r till f\u00f6r applikationen och inneh\u00e5ller olika inst\u00e4llningar och information. Ett antal register har samma inneh\u00e5ll p\u00e5 alla enheter (standard registers<\/a>). Det \u00e4r d\u00e4r som MDF filens position finns lagrad, men det finns ocks\u00e5 ett v\u00e4rldsunikt serienummer (GUID<\/a>) och en massa annan standardiserad information h\u00e4r.<\/p>\n Utan att g\u00e5 in p\u00e5 detaljer s\u00e5 \u00e4r egentligen det enda som kr\u00e4vs f\u00f6r att f\u00e5 information fr\u00e5n en VSCP enhet att man kan l\u00e4sa ett 8-bitars register. P\u00e5 samma s\u00e4tt om man vill konfigurera en VSCP enhet s\u00e5 beh\u00f6ver man kunna skriva till ett 8-bitar register. Ingen konst f\u00f6r varesig maskiner eller f\u00f6r h\u00f6gre niv\u00e5anv\u00e4ndare typ m\u00e4nniskan att utf\u00f6ra.<\/p>\n S\u00e5 f\u00f6r det nya fina kylsk\u00e5pet l\u00e4ser vi in MDF’en. I den finns all uppt\u00e4nklig information. Vem som tillverkat den. Var man ringer f\u00f6r att f\u00e5 hj\u00e4lp eller service. Bilder p\u00e5 sk\u00e5pet. Var anv\u00e4ndarhandledning kan laddas ner. Vilka drivare som finns till det h\u00e4r sk\u00e5pet. Du f\u00e5r ocks\u00e5 reda p\u00e5 vad det h\u00e4r sk\u00e5pet kan g\u00f6ra. Hur du konfigurerar det att g\u00f6ra just det och du kan till och med f\u00e5 hj\u00e4lp med ett antal wizards som steg f\u00f6r steg tar dig igenom inst\u00e4llningsprocessen.<\/p>\n Det som sl\u00e5r dig n\u00e4r den h\u00e4r informationen kommer upp p\u00e5 din telefon\/platta eller dator \u00e4r att allt ser precis lika ut som n\u00e4r du f\u00f6r ett tag sedan installerade din nya multimediav\u00e4ckarklocka du k\u00f6pt. Ett program kan hantera inst\u00e4llningar f\u00f6r alla enheter p\u00e5 ett enhetligt s\u00e4tt.<\/p>\n Att se hela v\u00e4rlden som en samling 8-bitars register kan s\u00e5klart vara p\u00e5frestande. D\u00e4rf\u00f6r inneh\u00e5ller ocks\u00e5 MDF’en information om registrens inneh\u00e5ll p\u00e5 en h\u00f6gre abstraktionsniv\u00e5. Vill man veta temperaturen i kylsk\u00e5pet s\u00e5 l\u00e4ser man den som ett flyttal eller en str\u00e4ng. Att det egentligen inneb\u00e4r att man l\u00e4ser fyra\/\u00e5tta \u00e5tta bitars register fr\u00e5n enheten \u00e4r inget man beh\u00f6ver bry sig om som anv\u00e4ndare eller som programmerare f\u00f6r den delen. Inte att de lagras bigendian beh\u00f6ver man bry sig om heller.<\/p>\n\n