{"id":14458,"date":"2014-08-22T10:08:46","date_gmt":"2014-08-22T09:08:46","guid":{"rendered":"http:\/\/www.eurosource.se\/akhe\/wordpress\/?p=14458"},"modified":"2024-01-15T20:39:38","modified_gmt":"2024-01-15T19:39:38","slug":"en-conversesko-och-ett-jeansklatt-ben","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/?p=14458","title":{"rendered":"En Conversesko och ett jeanskl\u00e4tt ben"},"content":{"rendered":"

\"tzp17itbmfdi-37534-view-m\"<\/a><\/p>\n

“Minns du Jenny?”<\/p>\n

Han drog med spretande \u00a0fingrar p\u00e5 den stora handen genom det tunna h\u00e5r som nu var gr\u00e5tt och livl\u00f6st – dolt under en rockhatt normalt – men som n\u00e4r han var ung var en tjock kalufs som alla flickor i Edsbyn velat dra sina fingrar eller placera sin lilla s\u00f6ta n\u00e4sa i och ja, f\u00f6rresten, gjort det ocks\u00e5. En efter en, i en aldrig sinande str\u00f6m. Men alla bara en kort stund innan det var n\u00e4stas tur. Alltid en till i k\u00f6n. \u00a0Han hade det d\u00e4r som jag aldrig haft. Flicktycke. Det var s\u00e5 l\u00e4tt f\u00f6r s\u00e5dana som honom. Det s\u00e5dana som jag fick jobba h\u00e5rt f\u00f6r. Oftast r\u00e4ckte inte ens det.<\/p>\n

“Du menar snygg-Jenny som h\u00e4ngde med bandykillarna? Hon som spelade fotoboll ocks\u00e5?”<\/p>\n

“Ja precis,\u00a0det \u00e4r henne jag menar. Minns inte vad hon hette i efternamn”, Jag kommer inte ih\u00e5g s\u00e5 m\u00e5nga namn l\u00e4ngre, de har alltid varit mindre viktiga \u00e4n m\u00e4nniskorna f\u00f6r mig. Somliga tror att det \u00e4r namn som g\u00f6r folk viktiga, f\u00f6r mig har det alltid varit att lyssna med t\u00e5lamod n\u00e4r ingen annan g\u00f6r det.<\/p>\n

“Hon var en dryg dj\u00e4vel den d\u00e4r tjejen” sl\u00e4ngde han tillbaks. “Ja alla de d\u00e4r idrottstjejerna var riktiga mallgrodor. Vi med gura i hardcase, stripigt l\u00e5ngt h\u00e5r och rocken i blodet var i alla fall inget f\u00f6r dom. Dom trodde att dom var n\u00e5got bara f\u00f6r att dom h\u00e4ngde med dom d\u00e4r bandykillarna. Visst dom var ju av samma skrot och korn dom d\u00e4r bandykillarna ocks\u00e5 men dom presterade ju i alla fall n\u00e5got annat \u00e4n att bara vara ett vackert ansikte och ett par ben som s\u00e4rade sig n\u00e4r bandyspelare bad om det, \u00a0ja oftast dessutom innan om man t\u00e4nker efter.”<\/p>\n

“S\u00e5 du var aldrig tillsammans med henne?” Jag m\u00e5ste st\u00e4lla fr\u00e5gan. Han hade varit med alla andra d\u00e5 n\u00e4r det h\u00e4nde. N\u00e4r hans karri\u00e4r tog fart, n\u00e4r tidningarna b\u00f6rjade skriva, skivorna s\u00e4lja och gigen gick med vinst syntes ocks\u00e5 bandytjejerna i hans kvart. Alla de d\u00e4r som spottat efter oss n\u00e4r ingen visste vilka vi var.<\/p>\n

“Varf\u00f6r fr\u00e5gar du om henne, jag har till och med gl\u00f6mt att hon funnits och \u00a0alla andra med av de d\u00e4r uppbl\u00e5sta typerna som var malliga som blommor en midsommarhelg men som sen vissnade och f\u00f6rsvann till h\u00f6sten. Nu f\u00f6r tiden har de bara h\u00e5rt f\u00e4rgat h\u00e5r och bitterheten kvar. I alla fall de flesta av dem.”<\/p>\n

“Jo jag hittade henne vid v\u00e4gkanten en g\u00e5ng. Efter gamla landsv\u00e4gen ner mot Ovan\u00e5ker en sen kv\u00e4ll, tror det var en fredag.Jag hade g\u00e5tt av mitt skift klockan tio p\u00e5 Tr\u00e4f\u00f6r\u00e4dlingen och \u00e5kte som vanligt n\u00e5gra sv\u00e4ngar genom L\u00e5nggatan, men alla var tydligen n\u00e5gon annanstans den kv\u00e4llen. Det var bara n\u00e5gra sm\u00e5tjejer ute, annars tomt, S\u00f6dran var st\u00e4ngd och jag var sj\u00e4lv. Som vanligt. Jag var ju sj\u00e4lv f\u00f6r det mesta \u00e4nd\u00e5”<\/p>\n

“Ja du var en underlig j\u00e4vel du…”<\/p>\n

“Hursomhelst s\u00e5 \u00e5kte jag efter gamla Landsv\u00e4gen, inget jag brukade g\u00f6ra men det var v\u00e5r och vackert och jag fick f\u00f6r mig att sv\u00e4nga in efter den d\u00e4r gamla v\u00e4gen efter \u00e5n. Antagligen den vackraste v\u00e4gen i v\u00e4rlden f\u00f6rresten. Ganska precis n\u00e4r jag kom ner mot Ovan\u00e5ker s\u00e5 s\u00e5g jag ett ben som stack upp en bit mot v\u00e4gen fr\u00e5n sidan ner mot Voxnan. \u00a0En vit Conversesko och jeans var det som syntes. Jag bromsade in s\u00e5klart. Ot\u00e4ckt som fan. T\u00e4nkte om n\u00e5gon dumpat ett lik, ja, de gick ju m\u00e5nga kriminalserier p\u00e5 burken p\u00e5 den tiden. N\u00e4r jag rundat bilen – minns du den d\u00e4r vita Amazonen jag hade – s\u00e5 s\u00e5g jag ju att det var en tjej. L\u00e5ngt trassligt h\u00e5r, en stickade tr\u00f6ja, och hon l\u00e5g med huvudet ner mot vattnet, r\u00f6de sig inte, och jag ropade “hallo” – som Person ropar du vet – men hon svarade inte. Hon l\u00e5g s\u00e5 n\u00e4ra \u00e5kanten att jag fick dra upp henne i f\u00f6tterna innan jag kunde v\u00e4nda p\u00e5 henne. Nu st\u00f6nade hon i alla fall. Leal\u00f6s var hon, helt, men vad jag kunde se var det inget annat fel p\u00e5 henne \u00e4n att hon var borta. Ingen avskuren hals eller kniv i hj\u00e4rtat. Kl\u00e4der i ordning och s\u00e5.Lite skitig men, helt borta, annars helt OK.<\/p>\n

“Det var som fan, var det hon?”<\/p>\n

“Ja, det s\u00e5g jag ju sen. Hon var ju s\u00e5d\u00e4r f\u00f6rbannat vacker som en del \u00e4r. Docksk\u00f6n. Stora bruna \u00f6gon, l\u00e5ngt ljust h\u00e5r. Ganska mager, snygg snarare \u00e4n sexig liksom. Ja du minns. Alla som sett henne minns. Men on\u00e5bar och alla utom bandyspelarna visste det. Nu var hon inte s\u00e5 j\u00e4vla vacker. Skitig i ansiktet och likas\u00e5 p\u00e5 kl\u00e4derna, som om hon krupit hit och ramlat flera g\u00e5nger. H\u00e5ret var trassligt och hakan full med l\u00f6ddrigt dr\u00e4gel som rann ur en mun som var halv\u00f6ppen med tungan ute. Ingen vacker syn. “Hur \u00e4r det” fr\u00e5gade jag och hon mumlade n\u00e5got jag inte h\u00f6rde. S\u00e5 jag bar in henne i bilen. Satte henne i passagerars\u00e4tet och d\u00e4r satt hon mot d\u00f6rren som en s\u00e4ck. Hon var ju inte tung. En enkel match att lyfta in ocks\u00e5 leal\u00f6s f\u00f6r en fabriksarbetare med rockambitioner. Inget s\u00e4kerhetsb\u00e4lte s\u00e5klart. Ingen anv\u00e4nde s\u00e4kerhetsb\u00e4lte p\u00e5 den tiden. Ja jag visst ju inte vad jag skulle g\u00f6ra. M\u00e5ste ju skjutsa hem henne. Men jag visste inte var hon bodde. . Fyllskallar hade man ju skjutsat hem f\u00f6rut.”<\/p>\n

“Tror hon bodde uppe Roteberg, i n\u00e5gon stor k\u00e5k d\u00e4r mitt emot Ullungen.”<\/p>\n

“Ja, jag visste i alla fall. S\u00e5 jag \u00e5kte mot Edsbyn igen. T\u00e4nkte att jag kunde hitta n\u00e5gon som visste var hon bodde. P\u00e5 v\u00e4gen dit s\u00e5 spydde hon ner b\u00e5de bilen och sig sj\u00e4lv strax utanf\u00f6r Edsbyverken. Jag stannade och tog min jacka och torkade av det mesta. Hon piggnade till sig lite efter den d\u00e4r spyan Sa hon vill d\u00f6, att hon taget en burk tabletter. D\u00e5 fattade jag ju att det var allvar det h\u00e4r s\u00e5 jag stoppade in tv\u00e5 fingrar i hennes mun, l\u00e5ngt ner i halsen, \u00a0s\u00e5 att hon spydde igen, p\u00e5 mig, p\u00e5 sig sj\u00e4lv, i bilen d\u00e4r utanf\u00f6r ett nattsvart Edsbyverken. Gjorde det n\u00e5gra g\u00e5nger. Tills hon bara hulkade och inte fick upp n\u00e5got. Hon svor och bad mig sluta varenda g\u00e5ng men jag tvingade henne. L\u00e4t henne inte komma undan. Sen f\u00f6rs\u00f6kte jag f\u00e5 henne att ber\u00e4tta var hon bodde. Men hon ville “inte hem, absolut inte hem” sa hon gr\u00e5tande s\u00e5 jag tog med henne hem till mig. L\u00e4mnade bilen som den var, nerspydd och stinkande och bar upp henne upp till min kvart.”<\/p>\n

“\u00c5fan!”<\/p>\n

“Ja, t\u00e4nkte v\u00e4l att hon kunde f\u00e5 piggna p\u00e5 sig i min lya och att jag kunde skjutsa hem henne sen. Funderade p\u00e5 att skjutsa henne till akuten i Bolln\u00e4s ocks\u00e5 s\u00e5klart, men nu verkade hon vara i ganska bra skick. S\u00e5 n\u00e4r hon kom upp kl\u00e4dde jag av henne ner till trosor och bh. Tv\u00e4ttade av ansikte och h\u00e5r i det d\u00e4r lilla tv\u00e4ttst\u00e4llet jag hade, p\u00e5 den d\u00e4r lilla toan, om du mins. Tv\u00e4ttade av s\u00e5 gott det gick. Hon blev skapligt ren men luktade s\u00e5klart inte s\u00e5 gott. Ingen l\u00e4tt uppgift att tv\u00e4tta n\u00e5gon ordentligt med en s\u00e5 leal\u00f6s kropp i det d\u00e4r lilla utrymmet. H\u00e4ngde p\u00e5 henne en av min T-shirts n\u00e4r jag var klar och b\u00e4ddade ner henne i min s\u00e4ng. Sen satt jag d\u00e4r och tittade p\u00e5 henne. V\u00e5gade fan inte sova. Tror jag satt d\u00e4r hela natten faktiskt. P\u00e5 morgon vid sjutiden var hon tvungen att spy igen. Hur kan man spy mer n\u00e4r man redan spytt upp allt? Jag torkade upp den stinkande p\u00f6len som hamnat p\u00e5 golvet bredvid s\u00e4ngen och satte mig i stolen igen. Hon var vit som ett lakan. Helt \u00e4ckligt vit. Jag har aldrig sett vitare hud. D\u00e5 hade man ju aldrig sett n\u00e5gon d\u00f6d p\u00e5 riktigt. men det var v\u00e4l s\u00e5h\u00e4r man f\u00f6rest\u00e4llde sig dem. Lite senare b\u00f6rjade hon skaka, frossa, \u00a0s\u00e5 jag bredde om henne t\u00e4cket, men hon sa “h\u00e5ll om mig”, s\u00e5 jag la mig d\u00e4r bredvid henne och h\u00f6ll om henne. Till slut avtog skakningarna och hon somnade och det gjorde jag med. Helt utmattad efter en natts vakande som jag var.”<\/p>\n

“Varf\u00f6r har du aldrig ber\u00e4ttat det d\u00e4r? Det var som fan. R\u00e4ddade du henne?”<\/p>\n

“Ja det var ju n\u00e5got mellan henne och mig. Men “r\u00e4ddade” jag vet inte. N\u00e4r jag vaknade var det mitt p\u00e5 dagen. V\u00e5rsolen lyste stark och bl\u00e4ndande in genom f\u00f6nstret. Jag var ju inte van att ha n\u00e5gon annan i den d\u00e4r s\u00e4ngen. Jag var ju ingen av de d\u00e4r popul\u00e4ra som flickorna ville f\u00f6lja med hem. Ensam mest. \u00a0Men n\u00e4r jag vaknade s\u00e5 l\u00e5g hon d\u00e4r p\u00e5 sida och tittade p\u00e5 mig. S\u00e5g mycket b\u00e4ttre ut nu. Inte helt vit i hyn, lite blod hade letat sig ut under huden till kinderna och gett dem lite f\u00e4g. Minimalt, knappt synbart men f\u00e4rg. \u00a0Ja, h\u00e5ret som annars alltid var s\u00e5d\u00e4r perfekt, var ju som en s\u00e5dan d\u00e4r svabbtrasa som man g\u00f6r ren b\u00e5td\u00e4ck med och smink fanns det ju inget kvar. Men hon var vacker s\u00e5d\u00e4r ocks\u00e5. Och hon str\u00e4ckte sig fram mot mig och kysste mig p\u00e5 pannan och \u00a0viskade “tack”. N\u00e4r jag f\u00f6rs\u00f6kte fr\u00e5ga vad som h\u00e4nt satte hon bara sitt pekfinger mot min mun och kr\u00f6p sedan n\u00e4rmare, kr\u00f6p in i mig och sen l\u00e5g hon d\u00e4r och gr\u00e4t. Jag h\u00f6ll om s\u00e5klart. L\u00e5g d\u00e4r bara och h\u00f6ll om henne i timmar. Mot kv\u00e4llen fixade jag lite k\u00e4k. Hon duschade. Fr\u00e4schade upp sig. \u00a0\u00c5t v\u00e4l inte med den b\u00e4sta aptiten i v\u00e4rlden. Jag tv\u00e4ttade hennes kl\u00e4der i handfatet med Y3. Hon fr\u00e5gade om hon fick stanna. Och s\u00e5klart fick hon det. Jag kastar inte ut n\u00e5gon som beh\u00f6ver n\u00e5gonstans att sova. Inte ens en av de malliga. \u00a0Det ringde p\u00e5 d\u00f6rren p\u00e5 kv\u00e4llen. Det var v\u00e4l n\u00e5gon av er i g\u00e4nget. Men vi l\u00e5g d\u00e4r tysta i s\u00e4ngen tills det slutade ringa. Hon gr\u00e4t ofta fortfarande och jag h\u00f6ll om henne f\u00f6r att hon ville det. Fullt p\u00e5kl\u00e4dd var jag vill jag till\u00e4gga.”<\/p>\n

“Sp\u00e4nnanden, Forts\u00e4tt, fick du av dig kl\u00e4derna?”<\/p>\n

“Somnade v\u00e4l d\u00e4r p\u00e5 kv\u00e4llen senare igen. Ja vi sm\u00e5sov v\u00e4l hela dagen. Vi sa inte s\u00e5 mycket. Hon ville bara att jag skulle h\u00e5lla om henne. Hon gr\u00e4t ibland och var som en litet r\u00e4dd flicka. S\u00e5 jag h\u00f6ll om och fanns d\u00e4r. Kunde inte annat. N\u00e4r jag vaknade p\u00e5 morgonen s\u00e5 var hon borta. Ingen lapp ingenting, bara borta.”<\/p>\n

“Helvete och du fick inte ens komma till?”<\/p>\n

“L\u00e4gg av ditt \u00e4ckel. Fanns inte ens p\u00e5 kartan. Och du vet hur det var. Jag var \u00e4nd\u00e5 s\u00e5 j\u00e4vla livr\u00e4dd att g\u00f6ra n\u00e5gon med barn p\u00e5 den d\u00e4r tiden s\u00e5…. Ja, det hade v\u00e4l inte fungerat \u00e4nd\u00e5. Men hon var ju i behov av trygghet. Den kunde jag ge. Det hade jag \u00f6verfl\u00f6d av. \u00c5tminstone det ville n\u00e5gon ha av mig.”<\/p>\n

“Jag skojade bara. Men tr\u00e4ffade du henne igen innan du stack?”<\/p>\n

“Ja jag s\u00e5g ju henne med bandykillarna. Men hon l\u00e5tsades aldrig som hon k\u00e4nde igen mig efter det d\u00e4r precis som f\u00f6re. Bev\u00e4rdigade mig inte ens med en blick. Dom var ju s\u00e5 d\u00e4r dom d\u00e4r tjejerna. Men skitsamma. Hon verkade ju vilja leva igen i alla fall. S\u00e5nt \u00e4r bra. \u00a0F\u00f6r jag vet att hon gifte sig sen med n\u00e5gon chef i Bolln\u00e4s och fick en massa ungar. Fick reda p\u00e5 att de har en stor villa d\u00e4r nu med p\u00f6l och allt. Jag har sett den f\u00f6r en kompis till mig bor granne med dem. Jag k\u00e4nde igen henne direkt n\u00e4r jag s\u00e5g henne, men inte hon mig s\u00e5klart. Eller ocks\u00e5 l\u00e5tsades hon att hon inte gjorde det. Men hon s\u00e5g glad ut, sa “hej” \u00a0och var lika snygg som f\u00f6rut. \u00c4ldre visst, men p\u00e5 det d\u00e4r s\u00e4ttet som de d\u00e4r sk\u00f6nheterna \u00e5ldras om de slappnar av. V\u00e4rdigt. De blir egentligen bara vackrare med \u00e5ren om det l\u00e5ter \u00e5ldrandet ske och rynkorna komma som de vill.”<\/p>\n

“Men du fick allts\u00e5 inte ens ett tack?”<\/p>\n

“Nej, men hur tackar man f\u00f6r n\u00e5got s\u00e5dant d\u00e4r. Hennes tid var v\u00e4l inte ute helt enkelt. Jag r\u00e5kade komma f\u00f6rbi. Jag \u00e5kte inte efter den d\u00e4r v\u00e4gen s\u00e5 j\u00e4vla ofta. Det var en ren slump. Ja eller inte d\u00e5 om man vill tro p\u00e5 det viset. Helt klart \u00e4r att om jag inte \u00e5kt d\u00e4r s\u00e5 hade den d\u00e4r chefen i Bolln\u00e4s f\u00e5tt leta en annan fru. Det blev ju bra det d\u00e4r till slut. Hon fick kanske ett bra liv eller ocks\u00e5 best\u00e4mde hon sig som mig f\u00f6r att leva det hon hade tills det tog slut, bara s\u00e5d\u00e4r. Avtal med han\/hon\/det\/gud och det det f\u00f6r med sig.”<\/p>\n

“Ja det var som fan. Men det var v\u00e4l typiskt f\u00f6r dig. Enda s\u00e4ttet du kunde f\u00e5 en tjej i din s\u00e4ng p\u00e5 den tiden din j\u00e4vel. Ha ha ha. En halvd\u00f6d och n\u00e4stan medvetsl\u00f6s. Det var ju bara rock’n roll i ditt f\u00f6rbannade huvud. Alla tyckte nog du var konstig som fan. Inga tjejer v\u00e5gade n\u00e4rma sig en galning som dig. Ha ha. H\u00f6rde flera s\u00e4ga det. Du var helt enkelt en looser.”<\/p>\n

“\u00c4h l\u00e4gg av, n\u00e5n fanns det v\u00e4l. Fast kanske tyckte de mest synd om mig \u00e4nd\u00e5, eller hade blivit \u00f6ver och var desperata. Hursomhelst l\u00e5g en av de d\u00e4r vackra Edsbyidrottstjejerna i min s\u00e4ng en g\u00e5ng. Och jag l\u00e5g bredvid som om jag vore den d\u00e4r m\u00e5lg\u00f6rande bandyspelaren som alla dom d\u00e4r ville ha. En stund var det s\u00e5 i alla fall. Jag var n\u00e5gon ocks\u00e5 i deras v\u00e4rld.”<\/p>\n

“\u00c4hhhh skitp\u00e5re’ jag har legat med dem alla – ja inte med Jenny d\u00e5 – sen dess. Dom var inte b\u00e4ttre dom d\u00e4r \u00e4n n\u00e5gra av dom andra. Dom ville bara ha stj\u00e4rnglans p\u00e5 sina kroppar och k\u00f6ttsliga lustar tillfredsst\u00e4llda kokade i lustans stinkande kroppsv\u00e4tskor. K\u00e5ta som alla andra.”<\/p>\n

Sen gick han, han som blivit rockstj\u00e4rna. Jag kunde ha h\u00e4ngt med p\u00e5 den d\u00e4r rokstj\u00e4rneresan, st\u00e5tt d\u00e4r bredvid honom, tagit alla de d\u00e4r som ville ha stj\u00e4rnglans i min famn, gett dem stj\u00e4rnglansorgasmer och stj\u00e4rnglansbarn , ja, jag med. Men gjorde inte det. Det var f\u00f6r mycket s\u00e4lja sin sj\u00e4l f\u00f6r att jag skulle kunna ta det. Han som nyss gick betalar priset. Han f\u00f6rtj\u00e4nar all respekt f\u00f6r det. Jag vet att det \u00e4r h\u00f6gt. F\u00f6r h\u00f6gt ocks\u00e5 f\u00f6r honom – egentligen. Jag var aldrig redo f\u00f6r det priset. Aldrig. F\u00f6r om jag hade varit det s\u00e5 hade jag bara \u00e5kt vidare och l\u00e4mnat den d\u00e4r Converseskon och det jeanskl\u00e4dda benet som stack upp ur diket \u00e5t sitt \u00f6de den d\u00e4r kv\u00e4llen. F\u00f6r det \u00e4r s\u00e5 man m\u00e5ste vara. Det \u00e4r det som \u00e4r priset.<\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

“Minns du Jenny?” Han drog med spretande \u00a0fingrar p\u00e5 den stora handen genom det tunna h\u00e5r som nu var gr\u00e5tt och livl\u00f6st – dolt under en rockhatt normalt – men som n\u00e4r han var ung var en tjock kalufs som alla flickor i Edsbyn velat dra sina fingrar eller placera sin lilla s\u00f6ta n\u00e4sa i […]<\/p>\n","protected":false},"author":24,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_crdt_document":"","jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2}},"categories":[24,57],"tags":[],"class_list":["post-14458","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-betraktelser","category-noveller"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_likes_enabled":true,"jetpack-related-posts":[{"id":42200,"url":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/?p=42200","url_meta":{"origin":14458,"position":0},"title":"Murre","author":"\u00c5ke Hedman","date":"2022-06-30","format":false,"excerpt":"Old Gate at Beaver Lodge by John S Turner is licensed under CC-BY-SA 2.0 Bilden av Murre, grumlig, sliten av \u00e5ren, man ser i princip bara att det \u00e4r en katt egentligen, kommer till mig. Jag h\u00e5ller p\u00e5 att plocka fram frukost h\u00e4r p\u00e5 morgonen. Hur kommer det sig att\u2026","rel":"","context":"In "Betraktelser & Ber\u00e4ttelse"","block_context":{"text":"Betraktelser & Ber\u00e4ttelse","link":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/?cat=24"},"img":{"alt_text":"Old Gate at Beaver Lodge","src":"https:\/\/i0.wp.com\/www.akehedman.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2022\/06\/339580_31dc1298.jpg?resize=350%2C200&ssl=1","width":350,"height":200,"srcset":"https:\/\/i0.wp.com\/www.akehedman.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2022\/06\/339580_31dc1298.jpg?resize=350%2C200&ssl=1 1x, https:\/\/i0.wp.com\/www.akehedman.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2022\/06\/339580_31dc1298.jpg?resize=525%2C300&ssl=1 1.5x"},"classes":[]},{"id":13852,"url":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/?p=13852","url_meta":{"origin":14458,"position":1},"title":"Han\/hon\/det\/dj\u00e4vulen och jag","author":"\u00c5ke Hedman","date":"2014-07-08","format":false,"excerpt":"N\u00e4r jag g\u00e5r ut d\u00e4r vid halvtolv tiden och skall st\u00e4nga ner huset f\u00f6r natten s\u00e5 st\u00e5r han\/hon\/det\/dj\u00e4vulen d\u00e4r och flinar. Jag rycker s\u00e5klart till f\u00f6rst f\u00f6r jag ser ser inte att han\/hon\/det st\u00e5r d\u00e4r, men lugnar mig snart. Vi har tr\u00e4ffats f\u00f6r. M\u00e5nga g\u00e5nger. S\u00e5 \u00e4ven om det inte\u2026","rel":"","context":"In "Noveller"","block_context":{"text":"Noveller","link":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/?cat=57"},"img":{"alt_text":"get1","src":"https:\/\/i0.wp.com\/www.akehedman.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/get1.jpg?resize=350%2C200","width":350,"height":200},"classes":[]},{"id":21529,"url":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/?p=21529","url_meta":{"origin":14458,"position":2},"title":"Han\/hon\/det\/dj\u00e4vulen och jag","author":"\u00c5ke Hedman","date":"2016-09-15","format":false,"excerpt":"N\u00e4r jag g\u00e5r ut d\u00e4r vid halv tolv tiden och skall st\u00e4nga ner huset f\u00f6r natten s\u00e5 st\u00e5r han\/hon\/det\/dj\u00e4vulen d\u00e4r och flinar. Jag rycker s\u00e5klart till f\u00f6rst, f\u00f6r jag ser ser inte att han\/hon\/det st\u00e5r d\u00e4r, men lugnar mig snart. Vi har tr\u00e4ffats f\u00f6r. M\u00e5nga g\u00e5nger. S\u00e5 \u00e4ven om det\u2026","rel":"","context":"In "Noveller"","block_context":{"text":"Noveller","link":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/?cat=57"},"img":{"alt_text":"","src":"","width":0,"height":0},"classes":[]},{"id":14376,"url":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/?p=14376","url_meta":{"origin":14458,"position":3},"title":"En l\u00e4rares underbara makt och FUCK YOU all","author":"\u00c5ke Hedman","date":"2014-08-13","format":false,"excerpt":"Det \u00e4r lite h\u00f6stk\u00e4nning i luften idag. Eller kanske snarare den d\u00e4r skolstartssommark\u00e4nslan. Egentligen har jag inte haft n\u00e5gon s\u00e5dan k\u00e4nsla f\u00f6rr\u00e4n n\u00e4r jag som tjugotv\u00e5\u00e5ring reste ner till en ny v\u00e4rld och ett tekniskt gymnasium f\u00f6r att ta igen allt det d\u00e4r jag sket i f\u00f6r att bli rockstj\u00e4rna.\u2026","rel":"","context":"In "Betraktelser & Ber\u00e4ttelse"","block_context":{"text":"Betraktelser & Ber\u00e4ttelse","link":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/?cat=24"},"img":{"alt_text":"lrare11","src":"https:\/\/i0.wp.com\/www.eurosource.se\/akhe\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/lrare11.jpg?resize=350%2C200","width":350,"height":200,"srcset":"https:\/\/i0.wp.com\/www.eurosource.se\/akhe\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/lrare11.jpg?resize=350%2C200 1x, https:\/\/i0.wp.com\/www.eurosource.se\/akhe\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/lrare11.jpg?resize=525%2C300 1.5x, https:\/\/i0.wp.com\/www.eurosource.se\/akhe\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/lrare11.jpg?resize=700%2C400 2x"},"classes":[]},{"id":13345,"url":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/?p=13345","url_meta":{"origin":14458,"position":4},"title":"Skit, skit, skit, skit ocks\u00e5!!!","author":"\u00c5ke Hedman","date":"2014-06-02","format":false,"excerpt":"Jag har \u00f6gonen fulla med t\u00e5rar n\u00e4r jag skriver det h\u00e4r, jag som inte ens kunde gr\u00e5ta p\u00e5 min egen mammas begravning. Det \u00e4r s\u00e5 j\u00e4vla konstigt hur man reagerar. Men jag f\u00e5r h\u00f6ra att Jompa \u00e4r d\u00f6d. Det har han varit ett \u00e5r, men jag f\u00e5r allts\u00e5 reda p\u00e5\u2026","rel":"","context":"In "Betraktelser & Ber\u00e4ttelse"","block_context":{"text":"Betraktelser & Ber\u00e4ttelse","link":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/?cat=24"},"img":{"alt_text":"kingsonic1","src":"https:\/\/i0.wp.com\/www.eurosource.se\/akhe\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/kingsonic1.jpg?resize=350%2C200","width":350,"height":200,"srcset":"https:\/\/i0.wp.com\/www.eurosource.se\/akhe\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/kingsonic1.jpg?resize=350%2C200 1x, https:\/\/i0.wp.com\/www.eurosource.se\/akhe\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/kingsonic1.jpg?resize=525%2C300 1.5x, https:\/\/i0.wp.com\/www.eurosource.se\/akhe\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/kingsonic1.jpg?resize=700%2C400 2x"},"classes":[]},{"id":42819,"url":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/?p=42819","url_meta":{"origin":14458,"position":5},"title":"Edvin","author":"\u00c5ke Hedman","date":"2022-09-20","format":false,"excerpt":"Photo by Pixabay on Pexels.com Edvin hette han. Efternamn kan g\u00f6ra detsamma. Edsbyn. 1973 skulle jag tro. Han var ur\u00e5ldrig. Led av k\u00e4rlkramp. Storv\u00e4st och storst\u00f6vlar varje dag. Fast han borde ha varit yngre \u00e4n vad jag \u00e4r nu. Eftersom han fortfarande jobbade kvar. S\u00e5dant som sl\u00e5r en alldeles f\u00f6r\u2026","rel":"","context":"In "Betraktelser & Ber\u00e4ttelse"","block_context":{"text":"Betraktelser & Ber\u00e4ttelse","link":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/?cat=24"},"img":{"alt_text":"alphabet blur books close up","src":"https:\/\/i0.wp.com\/www.akehedman.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2022\/09\/pexels-photo-301920.jpeg?resize=350%2C200&ssl=1","width":350,"height":200,"srcset":"https:\/\/i0.wp.com\/www.akehedman.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2022\/09\/pexels-photo-301920.jpeg?resize=350%2C200&ssl=1 1x, https:\/\/i0.wp.com\/www.akehedman.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2022\/09\/pexels-photo-301920.jpeg?resize=525%2C300&ssl=1 1.5x, https:\/\/i0.wp.com\/www.akehedman.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2022\/09\/pexels-photo-301920.jpeg?resize=700%2C400&ssl=1 2x, https:\/\/i0.wp.com\/www.akehedman.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2022\/09\/pexels-photo-301920.jpeg?resize=1050%2C600&ssl=1 3x, https:\/\/i0.wp.com\/www.akehedman.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2022\/09\/pexels-photo-301920.jpeg?resize=1400%2C800&ssl=1 4x"},"classes":[]}],"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/p68PL2-3Lc","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/14458","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/24"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=14458"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/14458\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":46958,"href":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/14458\/revisions\/46958"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=14458"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=14458"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.akehedman.se\/wordpress\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=14458"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}