Categories
Betraktelser & Berättelse

Detaljer

Hylströmmen. Fotograf: Okänd

Om någon frågar mig vad jag läser just för tillfället så kan jag inte svara. Inte vanligtvis i alla fall. Inte om de frågar var jag lyssnar på för musik heller. Osv osv. De där detaljerna. Inget av det där är tillräckligt viktigt i mitt liv för att belasta minnet med. Jag läser den där texten och tar in historien. Vem som skrivit. Skitsamma. Vad boken heter. Skitsamma. Om det är en bok som eliten anser vara läsvärd. Skitsamma. Japp samma sak med mat, vin, whisky, musik, bilar eller vad fan det nu är. Skitsamma. Jag väljer. Gillar ibland. Gillar inte ibland. Mer med det är det inte.

Så frågar någon så hänvisar jag till bloggen. Här står ju det mesta. Mer än vad jag ofta själv är medveten om en timme efter att det hänt,.

Men imponerade är jag av alla dem som kan rabbla upp författare, titel, förlag och utgivningsår på den där boken de för tillfället läser. Eller de info om de åtta oågående läsprojekten som ligger där på nattduksbordet. Ja sen kan de ofta lägga till filmer och viner och maträtter, ostsorter och gud vet allt på det. Ja imponerad är bara förnamnet. Det är bara om man gör sig viktig över den där rätt värdelösa minneskonsten som jag lackar ur och dissa. För något värde det har den inte annat än att kunna skryta med såklart. Men tar man det nästan fram till skrytet, alltså mer in njutandet, bara lovord till och med från en sur gubbe som mig.

Sover mest hela lördagen. Eftersom jag verkligen mår skit. Man tänker Covid-19/20/21 men kan såklart inte hålla reda på alla gånger man tänkt det nu på sista tiden. Men bättre idag så vad vet man. Gammeln antagligen. Slut. Det behövs inte ens nya virus för att ta en neråt. Det räcker bra med de gamla.

I och med den här månadens slut så skall eldningssäsongen vara över. En enda pelletsfaktura till alltså – sen frihet. Det innebär en stor skillnad för vår ekonomi. Från ett liv på marginalerna till ett ganska normalt liv. Att nästa eldningssäsong inte heller skall behöva bli så kämpig känns fortfarande som en utopi. Rätt vad det är kommer man väl till och med att tycka vintrar är riktigt trivsamma saker. Men fan trott. Har nog inte älskat en vinter sedan 70-talet.

Problemet såklart är att lever man på gränsen så får man skjuta på utgifter tills man kan ta dom. Som TV’n som gick sönder för ett tag sedan. Eller gräsklipparen som egentligen har gjort sitt osv osv. Så då blir den “goda tiden” av året en tid när man försöker hinna ikapp. Så mycket utrymme för annat blir det inte. Men i år en skillnad alltså. Allt måste inte koncentreras och noggrant planeras till icke eldningssäsong. Det finns ett liv även under den andra delen av året. Vem hade kunna drömma om det?

Men här och nu startar låtsasarbetsveckor runt om i världen. Japp här på en kulle ute i ingenstans också. Lite döven känner jag mig allt idag också. Men inte värre än att en knapptryckning här och där skall gå att åstadkomma.

Låt en ny oskriven vecka komma över oss.

Categories
Böcker

Senast lästa bok

Det lilla hotellet på rue d’AmourDag Öhrlund

Jag gillar den här boken. Feelgood. Lättsamt. Men smart. Egentligen är det väl en samling korta noveller. Men intelligent berättad och sammanhållna av ett Hotellrum. Japp inget konstigt med det. Jo tänker man efter är det kanske det. Men ibland behöver man inte fundera så mycket utan bara åka med. Det här är definitivt en sådan bok. Lättläst som att bre en fullkornsmacka från en bytta Bregott som står där ute i solen en sommardag i juli.

Andra böcker som jag läst finns här.

Categories
Betraktelser & Berättelse

Förståelse

Någon slags förståelse känner man ändå där…

Categories
Betraktelser & Berättelse

Lottie

Lyssnar på Lottie Knutson. Men det ger inte så mycket. I alla fall inte annat än att Voxnadalen är ett bra turistiskt koncept. Jo det tror jag. Men visste och tyckte tidigare. Borde gälla från källan ända fram till dit där Voxnan går ihop med Ljusnan. Bollnäs kan gott få vara med på ett hörn. Men på väg tror jag.

För det är det unikt område. INGA vindsnurror (eller gruvor) inom det området tack. De skall inte höras. Inte synas. Det får vara hur bra vindförhållanden som helst. Det här är ett område som har ett värde i sig utan exploatering.

Det pratas alltså en timme. Tvåhundra lyssnar. Eventuellt andäktigt. Det är lite roligt när en Nackabo föreläser för folket ute på landet. Det blir lite utdelning av visdomar uppifrån och nedåt. Som om folk på landsbygden är lite dumma i huvudet. De som dessutom tackar och bockar när någon behandlar dem så. Öhhhh… tack… det var mycket bra där…

Unikt och kvalitet. Nyckelorden. De viktiga. Sen kan man gör vad som helst. Men det duger inte med handritade pappskyltar. Mobilfoton. Egensnickrade siter. Man får höja ribban. Eller skita i det. Men mycket handritat kvar inom det här området fortfarande. Men på väg bort. Sakta.

Vandringsleder kommer upp. Där görs ett förbaskat bra jobb här uppe “av ett gäng gamlingar“. Nu behövs bara ett matställe och boende med klass. Sen någon som kan ta med folk ut på hästrygg och cykel ut i vildmarken. Men både världens bästa vin och skogsfinnekultur måste samsas. Pörten i alla ära. En natt där. Sen behövs sköna täcken och Oxfile. Ja, eller vegetariska alternativ. Och mycket sprit. Så folk kan supa sig fulla så dom glömmer pörterna och röken. Gammelvärlden. Man måste se framåt. Annars trillar man på första bästa tuva. Slår sig. Blir kvar i det gamla. Ojandes.

Herr Knutsson är förresten gammal punkare. Bra. Han fick gärna införa lite punk i de politiska kommentarerna så att man orkade lyssna på dem. Distad gitarr och målbrottshes sång i Rapport. Ja det vore något. Lisbet skulle tappa peruken.

Nåja. Gnällig gubbe är man. Nästan som en definition. Så man gnäller. Var väl inget fel på detta föredrag egentligen. Mest som alla andra man har hört. Som de som man kommer att höra kommer att vara. Sällan mycket som överraskar där. Det gör inte heller alla de som älskar sin egen röst och som gärna delar med sig av sina historier. Det ger inte så mycket det heller. Men det handlar som vanligt om vem som säger saker inte om vad som sägs. För mig är skåpmat skåpmat också när det kommer ur han/hon/det/guds mun. Möjligen skulle Mick Jagger kunna få en fribiljett och kunna säga tre ord om vad som helst och jag skulle tycka det var tufft. Men vid närmar eftertanke, troligen inte. Gudar och överhöghet går bort. Kvar blir helt vanliga människor. Som ibland säger bra saker. Men oftast, som jag nu, snackar skit. Mycket skit.

Nu skall jag krypa ner i bingen. Läsa en stund. Men först ett besök hos den gröne i källaren. Liv som går.

Categories
Betraktelser & Berättelse

Syntbyggaren

Dom ramlar dit sönerna också. In i det tekniska. Den Hedmanska förbannelsen. Eller kanske är det änå lyckan. Nu senast är det den yngste sonen som bygger syntmoduler. Analogt. Plattor och paneler. Mekanik, teori och praktik. Bygger redan bättre och snyggare än vad jag någonsin har kunnat bygga. Stolt och imponerad farsa som ser ett värv gå vidare i en generation till.

Categories
Musik

Kodarmusik

Added here