“Cyckel” tyckte jag alltid,
snabb studs,
inte långsam som i “cykel”.
Så jag blev obstinat
och som vanligt,
tyckte ologiskt kan få va.
Tills en kollega sa
att det kunde vara rätt,
om alla tyckte så.
Men jag visste redan då
att alla andra, en fin
och följsam uppfostran
i livet lyckats nå.
Den dom fått
som del av den väg dom
måste gå och går och gått.
Inte som jag
som i egna funderingar
för ofta stått där stilla,
och undrande så smått.
Så “cykel” lär det stavas
fast än “cyckel” alla säger.
Det är den humanistiska
principen
ej den Aristotelska logiken.