Snälla människor

Tack och lov för världen snälla människor. Ibland finns de bara där. Manifesteras.  För en själv eller för någon som står en nära eller för en helt okänd människa. De lyfter mig varje gång. Varesig jag är åskådare, närstående eller mottagare. De snälla återger mig helt enkelt tron på mänskligheten.

Tack för att ni finns! Mänskligheten vore ingenting utan er.

5 thoughts on “Snälla människor

  1. Håller med! I min positiva världssyn är jag helt övertygad om att det finns fler snälla människor än dumma. Faktiskt så många fler att de dumma nästan är försumbara. Problemet är att de dumma märks mer. Därför blir jag också glad när snälla människor märks.

  2. Jag har nog en något mörkare människosyn, eller egentligen inte. Men det handlar om definitionen av “de goda” (egentligen tror jag inte att det finns några “goda” eller “onda”). Är de (vi) som inte handlar eller säger ifrån goda/snälla eller onda/dumma. Alltså, är tystnad ett sätt att slinka undan ansvar? Jag är t.ex. tämligen säker på att de flesta i Tyskland under Nazisternas härjningar vad snälla goda människor. Vad hade hänt om de samfällt sagt ifrån? Men visst, de flesta är snälla, bra, goda människor. Men de flesta manifesterar det inte utanför sin egen familj eller närmaste sfär. de allra flesta tänker kanske goda tankar om andra men säger dem så att de hörs alldeles för sällan.

  3. God Jul på dig förresten bäste Marcus. Hoppas du får en riktigt skön jul och nyår med de dina. Att du tillhör en av de goda krafterna vet ju alla som känner dig. Somliga finns det liksom inget ont i. Du är en av dem.

  4. Det finns ju helt klart olika filosofiska nivåer på detta. Jag skrev “dumma” som motsats till snälla för att mjuka upp det lite. Med dumma menar jag sådant som vi vanligen läser om till exempel inbrottstjuvar och andra som av olika skäl hamnat snett i livet. Onda människor är för mig på ett helt annat plan och de tror jag inte det finns många av. Eller så finns de, men flyger under radarn. Eller så utövar de inte sin ondska. Jag väljer att tro att de inte (eller knappt) finns.

    Men sedan de som är snälla, goda, men inte bemöter ondska när den dyker upp. Här blir det komplext. När det passar visar man gärna sin snällhet, men när det bär emot så biter man ihop. Eftersom man ofta utgår från sig själv så tror jag att de flesta finns här. Hmmm, vad är man då?

    Tror inte jag kom någonstans i min argumentation, men postar ändå innan jag återgår till annat …

Leave a Reply

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.