Att bli medlem i Fiber Optic Valley just nu kanske är lite optimistiskt. Tanken är alltså att få nytta av det 2021. Men varför inte liksom. Smida medan järnet är varmt och allt det där. Nu finns det ju tid för sådant. De flesta nätverk är bra nätverk. Speciellt om man sitter långt ute i hemskaste och djupaste skogen som jag gör.
Frank slänger iväg en heads up för de den här sidan. På farsi efter vad jag förstår, det vi kallar persiska. Ser annorlunda ut. Milt sagt. Skoj tycker jag. Hur saker sprider sig är fascinerande. Om andra satsar på USA så satsar jag på resten av världen. Ja på den varma delen. Man skulle ju kunna säga så om man hade någon att säga det till. Men det har man såklart inte. Då skriver man det i bloggen. Det är lite som att prata med sig själv. Ett tecken gott som något på en inledande galenskap.
I Venice (japp vi pratar LA) håller de plus trettio graderna i sig. Ja jävlar. Jag upprepar. Varför bor man här för? I kallhelvetet. Fast idag inte så farligt faktiskt. Regn. Bra väder. Ingen jävlel längta ut. Man sitter inne. Gör nytta i bäst fall.
Jag borde väl ta tag i alla de där sommarprogrammen som är kvar igen. Men ibland är man liksom inte hugad. Vill inte höra. Men snart. Antar att jag delar med mig om vad jag tycker här på bloggen antingen någon vill höra eller inte. Det fina med en blogg. Det är bara att “prata” på. Man är svårstoppad.
Fast nu skiter vi i det här en stund. Gör annat. Nyttigheter. Innan kvällsmaten. Den det är min tur att fixa.