Categories
Betraktelser & Berättelse

Det händer igen.

Först revisorn. Jag har en pärm liggande där som jag borde hämta för länge sedan. Han känner såklart mina siffror. Han vet att jag skuldsanerar. Men frågar hur det går. Ja och går gör det ju. Jag känner det där “förlorare” mellan oss som inte sägs. Men vi vet båda också att jag gör det jag älskar. Vi vet också att han fixar papper åt andra förlorare liksom mig. Fast kanske kan man älska det också. Jag har aldrig ställt frågan. Han är hur som helst den bäste revisor jag någonsin haft. Jag kräver inte kärlek av en revisor. Inte att de ser mig som vinnare heller. Det räcker om de fixar mina papper en gång per år och finns där vid problem.

Men återigen, det där att inte vara herre på täppan. Det stör mig alltså inte längre. Jag blir lite förvånad. Något har hänt. Ett lugn har kommit över mig. Lite “skit på er” mentalitet som inte funnits förr. Vart tog det där “älska mig” vägen?

Ja och sen träffar jag “ägaren”. En av dem i ett företag som jag jobbat i. Nu är det sålt och man har plockat hem några hundra mille. Välförtjänta pengar dessutom. Man har fått jobba för dem. Återigen. Jag berättar min historia när det obligatoriska “jaha, vad gör du nu då” kommer upp. “Jaså, skuldsanerar…” minsann. Det kommer något medlidsamt i blicken och så hänger den där skylten “förlorare” över ens huvud igen. Men nu igen, Det gör mig inte ett skit.

Vad är det som sker egentligen?

Förvånad.

Fri.

Bra eller dåligt?

Vet inte.

Men troligen bra.

Eller bara “gett upp”.

Kanske.

Men det känns bra.

Osårbart på något sätt.

Man får sova på saken.

Godnatt!

 

 

Categories
Swedish

America’s Top 50 Women In Tech List

Source: America’s Top 50 Women In Tech List

Categories
Meterologi

Håll i hatten – Tio meters vågor

100 hPa pressure difference between and the high in E-Europe makes long-lasting stormy conditions in Baltic sea – individual waves can grow nearly 10 m high. Mika Rantanen

Categories
Bilder

Jag har nog…

Jag har nog alltid varit lite bakom…

Jodå, redan 1964.

Och det blev inte bättre 1967 när en mycket haltande musikkarriär startade…

Categories
Bilder

Remdrift

Alla andra i min ålder hade tuffa mopeder. Själv hade jag den här med remdrift. Icke coolt tyckte kamraterna. Farsan, som fixade den,  trodde väl aldrig att jag skulle kunna lära mig att växla. Möjligen var den billigast. Men en moped var det i alla fall. Rörligheten ökade. Jag älskade friheten.

Jag mindes mig som en tjockis här som femtonåring. Men ser jag på de här bilderna så var det bara i huvudet som det satt. Konstigt.

Kusin Rolf testar mopeden. Han som senare i livet mötte tåget och sen inte fanns mer. Alla orkar inte leva ett helt liv. Man måste ha mod för att ta sådan beslut.

 

Categories
Bilder

Morfar och mormor

Morfar. Jag minns egentligen inte alls hur han såg ut förrän jag ramlar över ett sent foto av honom idag. Men sådär var det såklart. Jodå det är jag där i bakgrunden. Morfar var inte direkt munter som person. Inte vad jag minns i alla fall. Kanske är det därför. Han var en av Törnshans grabbarna.

Mormor däremot, henne har jag en helt klar bild av i huvudet. Den där “gågrejen” hon fick efter hjärnblödningen glömmer jag heller aldrig. Solvarma jordgubbar kopplar jag till henne.  Hon fick en andra hjärnblödning till slut. Jag hälsade på henne efter skolan en dag. Det var sista gången vi sågs. När hon begravdes fiskade jag i Voxnan med en kusin. Smet undan. Ville minnas henne som en av de levande.

Varför det är så olika med minnena vet jag inte. Hjärnan lever liksom sitt eget liv. Alltid. Har egna prioriteringar.

Sen adressen på det där brevet. Tydligen levde det där Törns mycket längre än vad jag visste. Törns-Hans, överlöparen från den Norska (ja som var Danskt då) armen, som blev Svensk och soldat i Hälsinge regemente. Ämnebo, Ovanåker. Napolionkrigstider. Tänka sig. Historieåterkoppling.