Fågelmat och propellersnurr

Det snöar där ute. Men det verkar dock inte handla om de de där 35 millimeterna som prognostiseras. Väderanalyser är tydligen mer träffsäkrare på tio eller hundraårs perspektiv än för dagen efter. Men vad vet jag om sådant? Liksom.

Fast snöar gör det då helt säkert. Roligt är det inte. Men det hindrar mig såklart inte från att åka ner och inhandla en säck fågelfrö. Tvåhundratio spänn. Kunde väl använts till annat. Pengarna. Men fåglarna är våra vänner. Mata fåglar eller inte mata fåglar säger en del om vem man är också tycker jag.

Dock inte om man är en bra eller dålig människa.

Just det, är en svår fråga som kräver en del funderande och summerande. Sånt som s:t Per sägs syssla med. I sagorna.

Men det är uppshuntat här i huset. För varmt då såklart. Man får sänka. Spara. Invänta kallväder. Men skönt att vara inne. Perfekt programmerarväder. Grejarväder. Makeväder.

Gudrun Sjödén är 77 och köper ut riskkapitalet ur sitt bolag. “Jag har mycket kvar att ge” säger “tanten”. Man imponeras och får en kick som varandes sextioettåring. För så är det ju. I alla fall så länge man är frisk och har suget och inte står för mycket i vägen för yngre förmågor.

Även efter att man tar ut pension så samlar man pensionspoäng när man tar ut lön. Hela livet räknas numera. Här börjar nog det där uttaget nästa år. Därmed inte sagt att något annat förändras. En sådan som jag måste nog hålla på och hålla på och hålla på därför att det är det man är född till att göra. Ja och att lyckan finns där, inte på soffan.

Annars är det som det är. Man lever. Gnekar på. Är nöjd med det. Liksom.

ps Propellersnurr förresten. Nåja, en annan gång. ds