Klippa sig hör våren till. För får och för fårskallar. Den sista kategorin sällar jag mig alltså till. Fast egentligen har jag ingen aning om när man klipper får. Gissar på sommaren. En fårskalle, jag, klipptes hur som helst idag.
Det får bli Bollnäs. Min storrökande Hudiksvallsfrisör har lagt av. Min Alftafrisör likaså. In på något av de hotta ställena går jag definitivt inte in. Jag antar att de heller inte vill ha in en anti-influencer som mig där. Han/hon/det/gud vet vad det skulle göra med deras image om någon såg, noterade och spred.
Frisören jag väljer har haft frisörsalongen i femtio år. Det är imponerande. Jobbar kvar själv dessutom med tre damer. Fyra stolar alltså. Löpande band. Här klipps gubbar och kärringar. My kind of place. Det avklippta blir som mest ungefär som när någon med mjäll skakat på huvudet. Mer finns det inte att klippa av. Grå korta saker. Ser mer ut som mögel än hår.
Men här är alltså jag nu då. Det skall klippas åtminstone en decimeter. Halva öronen är målbilden. Vill INTE se ut som en ordningsvakt i skolan. Men kommer ut därifrån och ser ut som en sådan såklart. Alltid. Det behöver ruffsas till lite håret. Vara med om lite liv. Inte kammas på några dagar. Jodå. Sen blir det nog bra.
Fyfan vad ful man är i en frisörspegel. Sanningssägargrejer. Hur vore det med lite AR där egentligen? En miljardindustri.
Ja och min gravida frisörska var både duktig och trevlig.
Jag nöjd alltså. Fyra frisörer att slita ut. Hit går jag igen. Nästa år. Eller nått.
Men frön skall inhandlas också. Fåglarna pickar på rutorna här och kräver tilldelning. Landar tjugo kilo solrosfrön. Räcker en månad med lite tur.
Hemma när jag fyller fågelmataren dyker de upp. Talgoxarna. Det är lite häftigt egentligen att de har koll på det här. Men såklart. Det är inte storleken på hjärnan det handlar om, det är hur man använder den. Är man dinosaurieättling har man haft tid att förfina det där användandet antar jag.
Det som återstår sedan är alltså en halvdag. Den får man göra så mycket det går av. Dricka kaffe och koda. Ja och livet är inte så dumt. Det är bara att konstatera det.
Liksom.
