Ljuset

Jag är inne i mitt idag. Långt där inne. Den ende människan jag pratar med är K. Och det blir inte överdrivet mycket det heller. Ja och så prat med katterna. Men de är nu ändå bara nästan människor. Deras fokus är satt på mat, varmt och klappar. Varje något sånär tänkande varelse måste väl inse att de är något bra på spåret där.

Väntar mest på oktober. Men behöver inte vänta allt för länge. Redan på måndag är vi där. Det brukar betyda fjorton dagar till första snön. Tyvärr ser det ut som om det kan dimpa ner en del tidigare. Säger man snö i Jämtlandsfjällen på TV prognosen så kan man ge sig fan på att det faller lite här också. Det har väl med höjden att göra det där. Vi bor halvvägs upp på fjället per definition.

Man borde väl sticka till Portugal. Trettiotvå grader. Surfvågor i Sagres. Vi stack faktiskt dit i Oktober för några år sedan. Hyrbil. Hav. Vågor. Apelsinlundar.  Färd mot Gibraltar som vi avbröt för att det var för långt. Men vi fick se Sevillia och Cadiz och lite mer av Spanien ja och Algarve upplevde vi.  Blev lite kär i det där landet.Vem kan undvika det? Bevisade egentligen bara att lågbudget fungerar det också.

Hostar fortfarande som fan. Ja snorar med. Den segaste förkylningen hittills. Rekord är annars inte mitt gebit. Att sätta dem alltså Hursomhelst så är jag jag säker på att han/hon/det/gud som straffar mig för något hemskt som släkten gjorde för femhundraåttioår sedan. Blodssynden.

Antagligen glömde de bort att (läs kunde inte) ge prästen tionde för att de svalt. Eller någon annan dödssynd.

Sicket trams det är det där med religioner.

Var det inte dödligt för så många så skulle man skratta åt alltihop.

Fast frågan är ju om folk skall få hålla på med hur mycket tokigheter som helst? Ja om man inte egentligen gjorde en stor tjänst om man tvångsrev alla kyrkor.  Jag menar nu för tiden finns det ju både Biltema och IKEA. Fast vill man tro på tomten så måste man få det. Friheten tror jag på. I alla fall hos de snälla.

Imorgon levereras den sista Loslimpan. Känner ingen större sorg över det. Det gör däremot alla som vill att allt skall vara som det alltid varit. Många är det. Alltså samma folk som inte kan stödja det där när det ÄR men gärna gör det (med kraft) när det VAR. Man måste låta saker få gå ur tiden också. Bli till minnen. Som klarakvarteren. Minns ni dom?

Ja om limpa och gamla stinkande slumkvarter nu kan jämföras.

Fast om sill blivit festmat kan väl vad som helst hända. Det är en konstig värld vi lever i. Fast just det där har jag en solklar spaning på. Ni vet städer. Konstnärer och kreativa människor flyttar ofta in i de där nedgångna delarna av en stad. Eftersom de är just kreativa människor och eftersom de bor där så uppstår snart en massa roliga butiker och annat. Ja och snart vill alla andra bo där också. Det tar några år men sen är det där stället stans dyraste och mest coola. Det där har vi väl sett hända i de flesta städer. Inte minst i New York och London. Jag skulle vilja påstå att vi har den utvecklingen i Hälsingland också. Kanske hela Sveriges glesbygd, jag vet inte. Men en massa musiker och konstnärer flyttar ut till Hälsinglands stugor och torp hur som helst. Ja och det där andra, hotta, poppar upp det också. Ser man inte upp så har man inte råd att bo i skogen vad det lider.

Nope, lägga sig. Den Tyska flickan har några sidor kvar. Sidor jag gärna läser. Upp tidigt imorgon. 34000 mil skall bli fler. Åtminstone om man har tur. Dags att sätta på vinterdäck förresten. Tur det, mina sommardäck är inte helt OK längre.

 

 

Smart lås släppte inte in pappan på grund av Batman-tröja

Smarta teknikprylar kan ofta hjälpa oss i vardagen med enkla saker, men de kan också bidra med oförutsett strul. Som när ett smart lås stängde ute husägaren på grund av en t-shirt med Batman på.

Source: Smart lås släppte inte in pappan på grund av Batman-tröja

Noll

Morgon. Onsdag. Tyvärr går veckan mot sitt slut. Men ännu en hel dag kvar att uträtta storverk på. Ja och två dagar till med samma premisser. Ja jag ser det så. Fast ingen annan gör det såklart. Gör någon annan någonsin det förresten. Svårt att tro det. Man överskattar nästan alltid sin egen betydelse. Såklart.

Jag har en två kilowatts värmefläkt här bredvid mig att ta till när det blir för jävligt. Man riktar den rakt upp mot gubben och sen är det ungefär som att sitta i ett badkar. Det kan aldrig bli för varmt är min devis. Fast det där tror jag egentligen inte på själv såklart. Men bor man i Los så bor man i Los.

Det sista jag gör innan jag lägger mig igår är att kolla om det blir regn. Men 0 och noll och zero står det överallt. Jag slänger alltså inte på någon pressning på den torra veden. Det första jag ser på morgonen är att det regnat. Meteorologer pratar stupsäkert om läget trettio år fram i tiden, morgondagen har de tydligen svårare med. Liksom.

Fast de med tvärsäkra prognoser och åsikter skall väl plockas bort varje gång. Tyvärr är det alltid de som skapar rubrikerna i media. Men alla vet förstås att det är bland de tvärsäkra dumskallarna finns och bland de osäkra de med kunskap och visdom finns. Har du någonsin hört en rasist fundera och ev. tveka över en enda av sina  slutsatser?

Apropå värme förresten. Någon kamininstallation har jag ännu inte fått till här på kontoret. Bygglov är sökt och fått och betalt däremot. Men Hål i skorsten och ett rökrör skall till. Besiktning sen. Pengar fattas som vanligt.  Men gråta över det, nope. Det ger sig. Till slut. Under tiden elfläkt alltså.

Fast man lever. Gillar ju det. Har gillat det nästan alla dagar i livet. Finns forskare som säger att en positiv livssyn är en sjukdom. Det där överdrivet positiva. Att tro på en framtid. Att tro att jorden inte håller på att gå under. Men det finns forskare som säger och kommer fram till mycket skit. Akademisk examen är ingen garanti för att kunna dra korrekta slutsatser. Ibland är det precis tvärtom. Ryggsäcken som skymmer sikten. Man skall komma ut från en utbildning mer osäker på vad man kan än när man kom in., Då har man erhållit kunskap och visdom. Det är tecknet. Borde väl egentligen inte få ett examensbevis innan man kan påvisa att det är så.

Men min värld väntar. Åkes värld. Bladen gulnar utanför fönstret. Hösten kommer. En del känner doften av snö. Mina datorer är uppvärmda (de blev aldrig kalla såklart). Två-kilo-watts-fläkten är på. Den blåser söderhavsvindar mot mig. Det blåser hårt ute också emellanåt. Det finns hur mycket som helst att göra. Det är 1161 dagar kvar. Livet går vidare.

Det där

Det där med inspiration. Flow. Eller zonen. Det där är viktigt för mig. Ändå sitter jag inte och väntar på det där. Gnekar på också när det där inte finns. Som idag. En hel dag när det flyter. En kväll när det inte gör det och man får se till att få något gjort i alla fall. Alltsammans är egentligen ganska enkelt. Hittills har  det där flytet alltid dykt upp igen till slut. Timmar eller dager, aldrig veckor.  Jag hoppas att det alltid kommer att göra det. Det är den finaste gåva jag fått i mitt liv att få finnas i det där. Det är som att ha fått handtaget till en kran som tappar av universums hemligheter i en strid ström.

En man säger till mig: Tycker du inte att du för cred. för det du gör så jobba hårdare. Det är svårt att förstå vad han menar med det såklart. Men jag låtsasjobbar på. Alltid något. Får man cred. får man avundsjuka. Antar jag. För mig är det så att syns jag, alltså i tidningar eller så, ringer det alltid minst en och frågar om jag vill laga hans radioapparat. En mager utdelning. Det blir mest skit av det där. Liksom.

I morse trollar Firefox bort alla öppna flikar efter att datorn fryst sig.  Kyla. Plus kanske fyrtio (ja det kan vara femtio) bra sidor som man inte hunnit spara. Men man överlever. Några hittar jag under historiefliken andra skiter jag i så länge. Men grämer mig gör det. Borde det inte finnas en funktion där man kan återskapa? Jo, för det mesta frågar ju Firefox själv om det. Men ibland icke så. Definitivt aldrig när man hittat de där riktigt bra siterna och datorn kraschar.

När jag hämtar posten idag så knackar det frenetiskt på fönstret inifrån garaget.  Så jag kollar när jag kommer tillbaks. Men hittar inge(n/t). Men det lät som hackspetten. Lämnar dörren öppen för säkerhets skull.  En timme senare knackar det hårt på väggen bakom mig här på låtaskontoret. Jag tror fortfarande på hackspett alltså. Men att det är något slags omen är inte helt otroligt det heller. Mormors mor var trollgumma. Det släktas.

Fast jag tror ju på tomten också såklart. Fast det gör väl alla.

Handlar idag. Skall ha två saker. Egentligen. Kommer hem utan den ena. Men med en del annat. Det är virrigt. Och inte blir det bättre med åren.

Det är tydilgen rykande åtgång på Lo(o)slimpa just nu. Sista chansen såklart. Alla vill få en sista sirapslimpklump i magen. På fredag är den epoken slut. Men jag kan lika gärna käka Bull Olles limpa. Om nu limpa står för suget. SÅ jävla stor skilnad som en del påstår är det inte. Som vanligt blir det mest religion. Tänka sig att tillbedja en limpa. Ja, och man fattar ju hur det kommer att bli om trettio år då. Vilka piedestaler kommer inte den där limpan ligga på då.

Avgudar.

Mycket hus till salu här nu. Ja det är fler än på den där listan.  Grannens kommer väl ut också snart. Alltså är man väl den siste mohikanen vd det lider liksom. Skall försvara något man definitivt inte kan försvara.

Nope. Vill man ha förklaringar får man fråga någon annan. Jag tror inte på glesbygdsdöd. Men jag tror på att människor som inte längre vill och orkar ett skit som har tagit över. Det där vänder. Det ser för fan inte bättre ut i förorterna heller. Åk ut till valfri och beskåda. En pizzeria och en frisör. Resten är ihopklumpat någon annanstans. Mammons tempel har blivit stora och magnetiska. Så vi åker ju dit hela gänget. Det tar en timme här, det tar en timme för dem i storstan. Rättvist och den nya tidens melodi.

Imorgon byigt. Upp till 20 m/s tydligen. Jag har såklart inte fått upp väderstationen. Det finns en hel del utejobb att få ordning på faktiskt innan vintern. Vettfan hur det skall gå till dock. Det finns bara de där timmarna man har. Ja och jag har väl fler än de flesta. Eoner. Ändå hinner jag inte med. Det tar sådan tid. Det där som skal göras. Det som har högre prioritet. Ja och det finns alltid något som har det tydligen. Som tränger sig emellan. Jag kommer att lämna den här världen med en lång att göra lista. Var så söker. Hoppas jag kan förlika mig med det bara. Inte blir osalig och dan.

Fast nu dags för den Tyska flickan. Hon ligger dör uppe bredvid sängen. Redo att läsas. Riktigt bra faktiskt. Såhär långt i alla fall. Årets böcker har varit av riktigt bra kvalitet. Jo det hjälper det där. Att resa iväg. Som här till Berlin 1939 och New York 2014. Utan det där… ja då vet jag inte. Hur skulle man orka med sig själv?

Godnatt!

 

 

Ax:son Johnson: Alliansen bör ta makten med SD:s stöd

Som trogen Willys-kund börjar man fundera om man inte skall börja handla någon annanstans.

Alliansen måste bryta beröringsskräcken mot SD och vara beredda att ta makten och regera med Sverigedemokraternas stöd. Det kräver nu flera av landets tyngsta näringslivsprofiler, däribland Antonia Ax:son Johnson. ”Det viktigaste är att Sverige får en alliansregering, och då måste man vara pragmatisk”, säger hon.

Source: Ax:son Johnson: Alliansen bör ta makten med SD:s stöd