Skenheligheten

Jag slår ihjäl en fluga precis när jag lägger mig. Det är ett misstag, jag vill bara vifta iväg den, men det slutar alltså värre än så eftersom en kudde är i vägen. Nope, brukar inte slå ihjäl flugor. Inga andra insekter eller djur heller, om jag nu inte måste. I måste ingår myggor och bromsar. Tråkigt nog. Inget av det här är något jag är stolt över. Varken icke dödandet eller dödandet. Det är bara som det är. Åtminstone inte värre än att sätta upp bihotellbyggen i hela trädgården och sen spruta radar på varje geting som dyker upp vid utebordet.  Suck.

Men man blir nästan alltid skenhelig på ett eller annat sätt om man försöker sig på “gott”. Ja patetisk också. Ja symbolhandlingar som bihotell är ju a’la mode så de kanske går hem utan det där.  Vad vet jag. Men det mesta annat gör det inte. Man får leva med det. Kan leva med det. Jodå. Själv tycker jag naiv är ett fint, vackert och positivt ord. Så kör på. Fler bihotell. Mer monokultur. Mer Radar i sprayform.

“Att göra gott” är svårt.  Existerar faktiskt inte ens. Det är bara att förflytta perspektiv och så blir det “ont” det man gör. Om man tänker är det svårt att vara (religiöst) rättlevande på alla sätt. Om man nu inte satsar på IS eller någon av de andra etablerade religionerna. Fast då är man såklart inte “tänkande” och gör “gott” i alla lägen eftersom man bestämt sig för det.

“Rätt” är annars ett annat svårt ord. En del har lätt för det där.  En del saker är “rätt” andra solklart “fel”. Ofta har de såklart inte ens prövat frågan om de över huvud taget existerar. Men kanske är det just bristen på behov att ställa de svåra frågorna som gör att allt blir enklare och självklart. Jag tittar avundsjukt på. Ett plus ett har aldrig blivit ett självklart två i min värld. Åtminstone inte för att någon säger att det är så.

Bilar brinner. Invandrargrupper tänker väl de flesta. Men tänk om det är Nordiska motståndsrörelsen som står bakom det där? Ett smart move liksom. Skuldfrågan är ju redan klar. Till oh med Statsministern “vet” vilka “brännarna” är. Det enda som talar emot dem är väl annars att “smarta moves” och NMR inte riktigt går att koppla. Skit är det hur som helst.

Själv är jag bortkopplad från världen. Antagligen lika bra det. Har jag någonsin funnits i den? I rest my case. Låtsasjobbar i brist på annat liv. Kan man känna en lyckokänsla inom sig trotts det?