Dyrare mjölk i framtiden månne. USD 1.19 ~ 10.08 SEK och utpriset + pålägg brukar ligga på 3 ggr materialkostnaden så en tretti spänn får man nog räkna med. Blir nog användbart bara till medicinska produkter. Tills “framtiden” inträffar. Till och med Bluetooth pressade sig ju under USD 5 till slut. Fast kul, som tekniker.
Source: Smart sensor för engångsetiketter – Elektroniktidningen
Ja och så en suck på det.
https://www.breakit.se/artikel/10757/axfood-infor-papperslosa-kvitton
Jag hoppas alla andra följer efter snabbt. Sen kan man ju fråga sig, varför först nu?
Jag är inte säker på att jag någonsin haft någon idol. Men däremot finns det massor av människor som jag ser upp till, kända och okända. Bertrand Russel och Marie Curie är två av de kända. För sina gärningar. För sina tankar.
Förresten. Har du inte läst Bertrands självbiografi så kan den rekommenderas (tre band om jag inte minns fel). Hans reflektioner över männen som jublande vill dra ut i krig på Londons gator när första världskriget drar igång lämnar en aldrig. En annan bok, “Min mor Marie Sk?odowska Curie” är också en höjdare som både berättar om passionen för vetenskapen och kärleken mellan två makar. Ja och att det inte är så jävla lätt men att man får jobba på det.
Det är tystnaden, alltid tystnaden som tar tag i mig och ruskar om mig och säger att “Jodu, det här är på riktigt”. Jag står där efter vägen, jag promenerar, inga bilar, inga människor – inte ens på långt håll – vindstilla, bara träd snö och jag och en himmel som lovar vackert väder idag. Ja och så tystnaden.Där finns sanningen. Allt annat jag gör och kan göra förminskas i det där ögonblicket. Nejdå, stunden jag står där är inte religiös. Jag bara finns, andas, formar tankar där ja står. Är ett med det som finns omkring mig. Mer är det inte med det. Inget konstigt alls. Ursprunget.
Tystnaden är den andra sidan hos mig. Jag som gärna vill ha musiken, hårdrocken, stadens ljud, pulserande runt omkring mig. Men som för alla andra. Yin och Yang. Man behöver båda sidorna. Ja och det är för tystnaden jag finns här i Hälsingland. I allt annat är jag en man av staden. Det är lättare att ta sig till larmet från tystnaden – med den som bas – än tvärtom. Så valet var enkelt.
Så jag står där en stund. Njuter. Vandrar sedan vidare. Uppfriskad långt där inne i huvudet på en plats man annars inte når. En upplevelse att bygga en dag på.
