Categories
Betraktelser & Berättelse

Årets sista dag

Så är vi här. Anno 2017 går mot sitt slut. Egentligen betyder det såklart ingenting. Imorgon är “bara” en ny dag. Fortfarande helg. De flesta får sova ut. Pizzaboom.

Men under alla år har man hoppats på det nya året. “Det är nu det händer.”  Hur ofta har man inte tänkt det? Hur ofta har man inte hoppats på det där nya året?

Men med åldern lugnar man sig. Accepterar vardag som något bra. Det är lugnt med vanliga normala år. Och precis i den stämningen så kommer väl det här nyåret gå i också. Man hoppas såklart på ett speciellt gott år för sina barn och andra kära istället. Ja och för världen. För de svaga.

Gott Nytt År kära läsare vem du nu än är. Ni är speciellt många just nu. Av anledningar jag inte kan gissa. Besökssiffrorna här brukar bara rasa i höjden när det händer något dåligt. Vad jag vet så är allt bra just nu här på kullen. Men vad vet jag?

Ha det gott hur som helst.

Categories
Böcker

Senast lästa bok

Eleanor Oliphant mår alldeles utmärkt av Gail Honeyman 

OJ, liksom. Jag är alldeles oförberedd på det här. Att årets bästa bok skall bli utläst såhär på årets sista dag. För året har definitivt innehållit fler “förbannat bra” böcker än ett normalår så det borde inte funnits utrymme för en till. Men den här… ja den innehåller allt. ALLT. Helt underbara icke triviala huvudpersoner gör den. Fantastiska icketriviala livshistorier berättas.  LÄS! LÄS! LÄS!

Andra böcker jag läst finns här.

En not och tanke bara från en vanlig människa som också råkar vara man
I en #MeToo atikel skrev en tjej att män skall läsa fler böcker om tjejer och deras liv. För att förstå hur det är att vara kvinna. Som om det är hemskt. Som om det är ett handikapp. Ja och om någon orkar titta igenom de böcker jag läst de senaste åren så kommer flertalet ha kvinnor i huvudrollen. Är det män med så är de tuffingar och poliser eller också är det  Ulf Lundell varelser som lever den fries och omhuldades liv. Det finns nästan inga berättelser om hur det är att vara man. Ja i alla fall är de svår att hitta.  Eller också är otillgängliga i sin läsvärdhet – läs tungsinta.

Men visst har artikelförfattaren rätt i att man förstår kvinnor lite mer om man lever deras liv genom deras egna berättelser och ögon. Men det räcker liksom inte. För det finns inte en kvinna.  Den kvinna som det berättas om i den här boken är så oerhört annorlunda än en kvinna i Pakistan eller för den delen sin granne. Samma sak gäller för männen såklart. Vi är olika. Om vi lär oss om varandra lär vi oss leva med varandra. Förstå lite av det som inte sägs. Fattar hur det är att gå i någon annans skor. Men att begränsa sig till så enkla sanningar som kvinnan i sin artikel är bara underligt. På samma nivå såklart som de som skanderar att “alla män bara är kåta svin”. Det är vi inte alls det. Inte de flesta av oss.