Jag skall alldeles strax gå och lägga mig. Japp tidigare än vanligt. Mår skit. Men lyssnar på Amy Macdonald och det piggar ju upp en del. Såklart. Men inte ens hon biter helt och fullt på i kroppen härjande virus anhopningar på en gång. Men med hennes röst och Alvedon så tar vi oss i alla fall tillsammans framåt. Några stenar har ändå lagts på andra stenar idag också. Men med lite mer ansträngning än vanligt.
Annars är allt OK här i min låtsasvärld. Ute snöar det men en eller två minusgrader skrämmer inte oss Hälsingar. Mörkret där ute kan dock göra det. Skrämma Hälsingar. Vi är nu ändå ett vidskepligt släkte.
Börjar se botten på burken med bondkakor. K har ännu inte upptäckt det hela, Antar att jag får skäll i helgen när hon gör det. Verkar som om hon får baka en till sats i år liksom i fjol. Tänk att dom där skall vara så svåra att motstå. Hrm… Karaktär och jag är som olja och vatten. Ja utom när det gäller låtsasjobb. Då fungerar det. Men kanske gör jag helt enkelt av med allt jag har i den vägen just där. Tömmer ut.
Det är gott att leva såklart. Jag är en lyckligt lottad jävel.
En del vill skriva djävul. Men då är man ju något annat. Liksom. Kyrkligt väsen. Fast i motsats. En jävel är något annat. Lite diffusare. Gå inte att prata med. Är ingen motsats och inte placerad i gott och ont matrisen.
Men nu så. Några säckar pellets i Hulken sen så. Ja tar man sig upp för alla trapporna igen så finns det en bok som inte är allt för dålig. Den tar mig med till de där drömmarna. Det fungerar varje gång. Tack gode gud för det. Ja på ett oreligiöst sätt.
Godtatt
