Går, inte igår, idag.

Utan bil promenerar man i natten. Det är inte så dumt det heller. Den behöver liksom bara sätta sig den där insikten att det är såhär det är nu. Ja och gå och vandra behöver jag ju. Ingen tvekan om den saken.

Möter någon gör man inte. Byn är tom. Heltom. Som om man var den siste människan kvar i världen. Blir nästan orolig ett tag. För mycket fantasi där i mitt huvud antagligen. Som vanligt. Ett skidlandslag som brukade åka förbi här vintertid hade alltid vadslagningar innan man åkte genom byn. Såg man en människa kunde man samla på sig poäng. Ja sånt kan man hålla på med också. Så många poäng tror jag aldrig det blev för dem där i träningsbussen. Det är rätt dött. Efter sex. Ingenting.  Inte som på Times Square, New York  alltså.  Fast inget fel på det. Det behöver inte vara sömnigt för att ingen är ute. Folk är antagligen upptagna med att göra viktigare saker än att promenera. Ja och det tycker jag dom gör helt rätt i. En trött resenär på genomresa får tycka vad hen vill om den saken.

Ja det där med “natten” ovan är dessutom starkt överdrivet. Klockan är bara sju när jag vandrar där. K behöver hjälp med att sätta upp utställning om Finska krigsbarn på biblioteket. Man får ställa upp för kommun och fosterland.

Finlands självständighetsdag imorgon. Ja och så firar man 100 år. Heja Finland.

Tror tamefan att jag skall lägga mig. Det händer ändå inte så mycket här på låtsaskontoret ändå. Sitter mest och funderar över varför våra bilar alltid går sönder i juletid och däromkring.  Det har hänt ovanligt ofta. Mer än vartannat år. Han/hon/det/gud har väl en plan. Man skall härdas. Härdas som den där bonden på en Småländsk åker som tröttnade och åkte till Amerika när skörden torkade eller frös bort för vilken gång i ordningen det nu var. Ja det känns lite så. Såklart. Fast för de flesta av bönderna som stack blev det såklart inte ett bättre liv. De fick kämpa på som förut. Det är barnen man får hoppas får en annan resa. Ja och så kämpa man på hela vägen. Fundrar inte så mycket. De skickliga är de som också har tur sägs det. Den följer med dem. Som pengar följer de som redan har. Man fattar ju vad det säger om oss som inte har den där turen såklart. Ja jävlar liksom. Gneta och spara en jul till.  Vem kunde för en sekund tro att det kunde bli på annat sätt? Jo jag. Tills idag. Jaha! Men… Skitsamma liksom.