Categories
Betraktelser & Berättelse

Minns ni X.400?

Tisdag, japp, nästan lika bra som måndag. Det är mycket vecka kvar, man tror man skall hinna en massa. På fredag vet man ju att det inte blir så. Fast ibland överraskar man ju sig själv. Klarar av ett delmoment. Tror man är färdig. Ja i alla fall med just det.

Här skrivs det sessionhantering för VSCP’s REST protokoll. Websockets och web-server avklarade. Det är omskrivningar som gäller. Regeln är att programmera saker tre gånger. Andra gången vet man hur man skall göra, tredje gången gör man det rätt. Är på den andra vändan på just i den här delen nu. Frågan är om det finns liv kvar i den här kroppen för den där tredje omskrivningen.

Det är aldrig roligt att riva upp saker som fungerar och göra om. Men ibland måste man. Det är bara att känna efter vilken kraft det finns kvar där i fotknölarna och sen skriva om. Göra det. Nu har det tagit ett år av mitt liv. Tänka sig. Fast jag anar faktiskt ett releaseljus där i tunneln.

Minns ni X-400? Nä, tänkte väl det. SMTP körde över de där arbetsgruppernas genomtänkta lösning. Ett skitprotokoll men som gjorde vad det utlovade och som gick att förstå för vem som helst. KISS vinner alltid i längden.  Det finns två regler att förlita sig på i IT världen.

  1. Enkelheten, går det att förstå, KISS (Keep It Simple Stupid) vinner alltid.
  2. När sexindustring anammar en standard så drar det iväg (datorer, disketter, cd,dvd, Internet…).

Fast nu, idag, är det väl viktigare med en bra rubrik. Ingen läser så mycket mer.

Men en lovande dag hittills alltså. Hulken är inte igångkörd ännu här. Man får huttra lite. Men skall pengarna räcka till vinterdäck OCH pellets får man stå ut. Det är inget att oja sig över.

Två koltrastar sitter här utanför fönstret i den “gamla damen” och ser in på mig. Mina favoritfåglar, det vet alla som läst min blogg.  I år osedvanligt tysta till min sorg. Mitt liv behöver sommarmorgnar med koltrastsång genom öppna fönster. I år ett stort hål där den sången annars skulle ligga och skvalpa där i en kroppshåla som ett livselixir som hjälper en att klara av en lång vinter. Men man får vara tapper. Fast Sussi Tapper är såklart tapprare.

Nä nu så kör vi.