Day: 5 October 2017

Så “kväller” igen. En vecka har snart gått. Ljusdal på förmiddagen imorgon så  kort, kort, kort blir den här veckan. Men på söndag (vi prata anglosaxisk tideräkning här) börjar en ny vecka med låtsasjobb. Så vila, sen kör vi.

Allt tar tid. En vecka är ingenting. Just det känns hopplöst. Man ville helst bara blinka till och sen var saker på plats. Men så är det inte. Man får knappa på. Kämpa på.

Skrämmande godissugen. Född med det där suget. Det är inte bra. Men vad fan gör man. Så jävla många laster har jag nu inte.

Fast nu alltså upp för trapporna och fatta “boken” under en stund.  Är inte det ett lyxliv jag lever så säg!?

Den där raka vägen, den som är som en väg i Nevada öknen men som nu då går där rakt fram genom hjärtat av Hälsingland. Ja och så skylten. Stolthet över tekniska framsteg. Någon såg ljuset då. Tog tag i saker. Allt händer överallt. Men inte om man bara tittar i sin egen navel såklart. Men Mälardalsnaveln är stor förstås, innehåller en jävla massa ludd. Det händer säkert saker här nu också. Efter den här vägen alltså. Saker att sätta upp nya skyltar som påminner om – om sisådär hundra år. När (vi) andra förstår det stora.