Day: 31 May 2017

Det är tyst här i huset. Bara sotaren och jag är vaken. Jo, en och annan katt också. I alla fall såg jag en av dem springa ut i panik när sotaren kom. Dom är inte så vana besök i huset våra katter. Folkskygga rent utav. Lite som mig. Ja om inte än så på väg att bli det i alla fall.

Kaffekoppen står här bredvid mig. Det smakar sådär det som är i den. Men det piggar upp. Alltid något. Så jag sippar på. Hoppas på undret. Den avgörande inspirationen som tar mig i mål.

ASE128 är min låtsasuppgift just för tillfället. En multicast kanal och en ren udp kanal. Men jag tänker inte trötta någon med det där. Men utan låtsasjobbet skulle jag nog bli galen. Om jag nu inte redan är det. Vad vet man om sådant själv? Normal är man väl i alla fall inte om man bor såhär och inte finns på Linkedin,,fejjan och Instagram. De “normala” är liksom mer sociala. Men uppgiften är rätt simulerande. Kittlar. Fast som vanligt längtar jag efter att göra hårdvara när jag gör mjukvara och tvärt om. Men nu, inne i de här fem åren, spelar det ju kanske ingen större roll vad jag gör. Hursomhelst är dessutom mjukvara billigare att åstadkomma. Där finns det största fokuset just nu. Inte göra av med mer pengar än nödvändigt utan för att för den skull uppslukas helt av limbo.

Men skit samma. Jag har aldrig strävat efter att bli som alla andra. Inte som ett mål. Aldrig någonsin i mitt liv. Inte ens i grundskolan. Integritet kallas det visst att inte låta sig påverkas av “TRYCKET”. Men det har såklart inget värde sån skit.

Sotaren är “klar”. Men hans syn på “klar” kanske är en annan än den jag sätter upp för honom såklart. Hans “klar” kanske är ikväll när han får gå hem, eller på fredag när veckan är slut, eller vid pensionen. Mitt klar är definitivt livsslutet. Hur skall jag någonsin kunna säga “klar” om något endaste dugg innan dess. Motvilligt släpper jag mina releaser, mina texter, mina låtar. Men “klara”… Kan någon av dem stämplas med epitetet “klar”. Man får liksom sätta dit den där stämpeln ändå. “KLART”. Bara för att få ur sig något. Men en lögn är det såklart varje gång. En överdrift.

Om jag nu inte läser igenom det här blogginlägget så kan jag stämpla det som “klart” och klicka på “publish” för att skicka ut det. Läser jag igenom det så ändrar jag såklart. Ordföljder, stavfel… Så lika bra att inte läsa igenom. Skicka iväg det bara. “Klart”…