Att misslyckas är en merit.

En vän berättar om en bekant till honom som har sagt att min vän skall anställa honom som rådgivare nu när han inget har att göra. Min vän skrattar och säger att

“det borde han väl ha frågat tidigare innan han gjorde konkurs…”

Ja och det sägs det där som om det där är de det dummaste någon kan fråga. Lite “vilken dåre”.

Historien är denna. Hans bekante har byggt ett företag som varit framgångsrikt i över fyrtio år. Det har haft kanske tre eller fyra gånger fler anställda än min väns företag och under stora delar av den tid det drivits gett en bra vinst. Men tiderna har förändrats och till slut har det gått som det gått. Han har fått “kasta in handduken”.

Min vän har såklart fel när han avfärdar sin bekante. Det vet alla som någonsin löst ett problem. Därför att när saker fungerar, när det går bra, då behöver man inte tänka så mycket. Man kör på. Att befinna sig på räkmackan är ingen konst. Det är när saker inte fungerar som man får plocka fram sina djupaste kunskaper och använda dem, ja lära sig nytt. Man måste helt enkelt. Fungerar inte uppfinningen som man tänkt sig så får man försöka få den att fungera. Fungerar inte hårdvaran man byggt får man fixa till den. Fungerar inte mjukvaran så löser man problemet. Går inte företaget bra får man vara innovativ som fasiken tills saker fungerar. Fungerar saker, ja inte fan behöver man klura så mycket då.

Jo, javisst. Man kan hävda att alla som “misslyckas” ÄR klåpare. Det är en enkelt världsbild att ta till. Men världen är mer sammansatt än så. Till och med den som aldrig någonsin till synes lyckas med något lär sig troligen mer under sin resa än den som hela tiden lyckas med saker. Ja om det nu finns någon sådan i sinnevärlden. För frågar man alla framgångsrika människor så kommer de beredvilligt att dela med sig av sina misslyckanden. De är alltid många.

Ja och nog tror jag att vi kan vara överens om att en människa som får fundera mer än en annan på sikt också torde samla på sig mer kunskaper och erfarenheter inför nya problemställningar.

Så jag tror att min vän har helt fel i sitt resonemang. Misslyckanden är en merit. Framgång inte mer värt än ännu en födelsedag. Man firar dem men något egenvärde har de inte. Det är tiden fram dit som är grejen.