Nu så

Incheckat för trehundramiljonte gången. Mer spännande än så blir inte mitt liv. Tydligen. Men efter incheckning får man antingen flyga någonstans långt bort där det finns sol, vågor och människor eller också får man gå och lägga sig där det just nu finns en ny fräsch Nesser liggande på nattduksbordet bredvid sängen. Inget av alternativen särskilt dåliga alltså.

Godnatt kamrater!

Lista: Här är tech-Sveriges mäktigaste kvinnor – Breakit

Jag “känner” ingen annan än Jane Walerud på den här listan. Men det räcker kanske. Kompetent, knivskarp, lyssnade även på ocoola gubbar. En “gammelamerikan” och nu ganska svenskifierad stjärna vi kan vara glada över att ha i Sverige.

Anna Wikland, Jane Walerud och Sophia Bendz. Där har ni topptrion på Veckans Affärers lista över de mäktigaste kvinnliga techprofilerna i Sverige.

Source: Lista: Här är tech-Sveriges mäktigaste kvinnor – Breakit

Runt runt runt

Det är sådär lite skönt kallt på min promenad. Minus nio. De där orden kan vara värda att spara på, för de kommer inte upprepas allt förr ofta av en fryslort som mig. Men hur det än är är det kring tio minus som vintern är som bäst. Man fryser mindre då än kring nollan. Underligt är det. Men ett faktum. Kanske unikt för fryslortar bara men man skulle kunna tänkas sig att det har att göra med en torrare luft. Om man nu vill tänka sig saker.

Men jag knatar på. Går genom byn som jag bott så jävla länge i. Japp, som ofrivillig fånge. Jo. Nog hade jag väl flyttat kanske om det gick då, förr, för länge sedan. Men nu? Är det ens någon ide? Jag har inget svar på den frågan. Varför flyttade vi ens hit? Är det någon ide att ångra det nu? Hade livet varit ett annat om vi inte gjort det? Valt en annan plats att leva på.

Jag funderar så ofta. Idag med. Men vet att så fort snön är borta så kommer jag att älska vår plats här uppe på berget. JA skogarna, ån, sjöarna och bergen runt omkring också. Det är nu som min kärlek till den här trakten inte riktigt räcker till. Det hjälps liksom inte att det har varit Vasaloppssöndag i det avseendet. Vinterhelvetet är inget för mig. I alla fall inte efter jul. Heja sommar. Kom och rädda mig snabbt, snälla!

Många av husen om står tomma 98% av året är väl underhållna. Skogsfastigheterna kan kostas på eftersom underhållet blir avdragsgilla kostnader. Det är bra och tur. Men samtidigt syd såklart att några av byns finaste hus bara står där tomma och öde.  Men hur andra använder sina hus har såklart inte jag med att göra.

Jag bara tänker sådär. Går sedan vidare. Förbi kyrkogården som drar i mig mer och mer för varje år fast jag inte tänker “ligga” där och sen ner för Furubergsbacken och snart så är man hemma igen, hemma och uppe på Brattberget igen. Huset står där det nu stått i hundra år.  Japp i år faktiskt.Jämngammalt med revolutionen i Ryssland. Det röda Los, för det var så, känt vida omkring, kanske kände hoppet det året. Att revolutionen skulle komma hit också: Befria arbetare och proletärer. Det är klart det behövdes ett riktigt skolhus.

Undrar förresten om man kommer att högtidlighålla Ryska revolutionen. Eller är revolutionerna inte på modet längre? Februarirevolutionen, när tsaren störtades,  inträffade ju i Mars. Förvillande? Men faktiskt är det så. Vi hade olika kalendrar då.

Men efter jag har gått förbi brevlådan, som är tom, inga räkningar, så är det bara några steg förbi garaget och sen är jag hemma. När jag fyllt fågelmat, fyllt pellets och satt mig framför datorn så är såklart den här dan som vilken annan dag som helst. Lite mer blå kanske. Men det blå ger mig mer än det tar. Det är där i det om jag är som mest kreativ. Så just det kanske bara är en fördel. Så jag knappar väl på. Kan jag annat? Nej, antagligen inte. Jo titta på tv kanske.  Ja och kanske vore det bättre? Inte vet jag. Det finns säkert åsikter om det också. Speciellt “mellanchefer i Borås” brukar kunna ha åsikter om dylikt. Jag själv? Icke. Antagligen för dum i huvudet för det. För att förstå. Har alltid varit. Det är tur att det finns folk som kan och vill och förstår. Inte ens dem hör jag samman med. Suck. 🙂