Kylskåp efter månadshandling

Är man ett kylskåp som står där i godan ro och folket som har en som husslav kommer hem efter sin månadshandling så vet man att det är dags att jobba. En massa icke kalla saker stoppas in i en som det är meningen att man skall kyla ner. Jobbigt liksom. Man får ta i allt man kan helt enkelt.

Och frysen då? Den som står där bredvid. Jodå det syns att frysen också fått lite grejer inpackade i sig.

Maskinerna är våra vänner

En heldag

Så, Ljusdal, röntgen, har protesen i axeln lossnat mer?

Ja jag vet. Ingen är intresserad av andras sjukdomar, var det gör ont för andra, man är, precis som jag, mest intresserad av sina egna krämpor. Så jag skall inte nämna mer om det där. Men frågan är om man skall plocka bort benet ned till armbågen också. Protes från axeln ned dit. En stor operation. Kostsamt för samhället säkert. All tvekan handlar väl om hurvida man skall kosta på en 60-åring med dåliga framtidsutsikter något sådant. Ja, jag är själv tveksam också. Förra operationen blev ju inte helt lyckad så vad säger att den här skulle bli det.

Men slut med det där nu. Jag åker ner som man vill. Så får vi väl höra sedan. Frågar någon hur ont det gör så har jag mitt torka mig i arselet index. På 10 får man torka med vänstern. På 1 är allt frid och fröjd. Befinner mig väl vid 7-8 någonstans. Ja, fungerar Big Mac index så…

K & N följer med ner så vi far vidare till Bollnäs och handlar sen. Blir alltså en heldag. Ännu en vecka som blir sönderslagen. Hatar när veckor blir det. Behöver krypa in i min kokong och tro att jag får något gjort där. Men såklart, skall man nu ändå ned till Ljusdal så kan man lika gärna fixa resten också. Det räcker med en grej för att förstöra en bra låtsasarbetsdag. Allt annat är bonus som egentligen inte förändrar något. Sen uppskattar man lokalerna mer också såklart efter en utflykt.

Bilden har bestämt sig för att det här med att starta det är en svår grej det som kräver en del eftertanke. Det kommer och går. Insprutning på något vis. Det surars. Vem surar inte på morgonen försten? Man får förstå.  Men man får cheka på. Måste fixa det där hur som helst. Såhär går det inte att hålla på. Tusenlappar antar jag. Vi är bara slavar.

Bilar är jag trött på. Jag har alltid haft en gammal. Det har alltid varit gammelbilsproblem. Himmelriket låter privatleasing som. Nästa liv kanske. Men slav då också såklart. Pengar skall byta händer där också. Men saker fungerar. man behöver inte oroa sig så förbannat. Vi är så jävla beroende av bil här ute. Det är inte som i stan.

Varmare skall det i alla fall bli. Den snö som föll igår smälter idag och imorgon och tar gammelsnö med sig. Det där är en viktig del av smältprocessen. Tar bättre än bara värme. Fan, bli sommar nu på en gång. Överraska mig. Fast egentligen skall man väl bromsa tiden. K har jobbat ett år på biblioteket nu. Känns som några månader. Livet rusar fram. Ja och man vet mot vad.

Jag säljer ett älskat objekt från mitt lab förresten. Som hängt med några år. Pengarna går oavkortat till open source utveckling så det går bra att buda.

Nu kommer en delegation bestående av K & N. Bäst att hörsamma och ge sig iväg.

Refrigerator project Part 4 #IoT #m2m #VSCP | The Frogs blog

This (upper cabinet of refrigerator) and this (lower cabinet of refrigerator)   is live data from the refrigerator project described here,  here and here. First of all, this is quite a complex…

Source: Refrigerator project Part 4 #IoT #m2m #VSCP | The Frogs blog

AI | Realtid.se – Kapitalmarknad, finansiering, strategiarbete & fondförvaltning

Mähhh liksom…. 😉

Hälften av investeringarna i försäkringsteknologi-startups går till AI och “internet of things” eller “sakernas internet”.

Source: AI | Realtid.se – Kapitalmarknad, finansiering, strategiarbete & fondförvaltning

Att klippa sig och skaffa ett jobb

Så då så. Jag sitter och jobbar här ute. Inte “ute” alltså, bara ute i förhållande till det lilla rummet jag satt i tidigare. Gillar det hur som helst. Här ser jag småfåglarna. Det känns alltså som jag har vänner. Ja och så känns det som om världen är större än jag minns den. Bra saker båda två. Fast småfåglar förresten. Dinosaurieättlingar. Kan man kalla dem vänner?

Fast någon större fart på låtsasarbetet är det inte. Att hävda det vore att ta i. Men jag “jobbar” på det. Kanske mot kvällen. Det gäller att hitta dörren in i den där världen. Hittar man bara den så är det lugnt sen. Sen är det bara att kasta sig handlöst ner i flytets och inspirationens flod och åka med i det som sker.

Nollgradigt ute. Men varmare väder är på ingång. Sägs det. Prognoserna stämmer sällan här. Man får blanda det som sägs med det som sägs om fjällvädret. Då hamnar man närmare verkligheten. Har blivit rätt bra på det under de senaste åren. Fast oftast spelar väl väderleken inte så stor roll. Man lever bara på som vanligt ändå. Kallt eller varmt. Siffror mest. Jag, fryslorten, fryser ändå. Oavsett.

Man skall inte lägga sig i. Det borde man väl ha lärt sig.  Det kostar bara på.

Dags att köra igång den gamla ifånen igen. Min “Samsung” börjar blir märkbart osäker. Dessutom blir det mindre och mindre kvar av glaset på den. Var de bitar som försvinner tar vägen kan man undra. Jag laddar ifånen i alla fall utifall. Det här hör till avdelningen separationsångest.

Fast näääää liksom. Kan inte sitta här och skriva. Jag får klippa mig och skaffa ett jobb.

Klart: Bremefors blir ny kommunchef i Ljusdal

Kylig och kall men kompetent. Men ett bra val tycker jag. Men vem fan bad om min åsikt i frågan…?

Nicklas Bremefors blir den permanenta lösningen som kommunchef i Ljusdals kommun. Det beslutade politikerna under torsdagen.

Source: Klart: Bremefors blir ny kommunchef i Ljusdal

Så…

Så sitter man då där i det stora rummet igen. Luft. Frihet. Utrymme att tänka i. Kurt får såklart hänga med.

Han liksom jag trivs ändå bäst här ute. Här där vi kan se ut på världen genom stora fönster. Söderut såklart. Man byggde skolorna så. För att få ljus in genom fönster till flitiga barn. Fast nu, här, blir rummen som växthus soliga dagar. Är man en fryslort så gillar man iof såklart det. Svettas och försöker se vad det står på skärmarna.

Skönt liksom är det såklart. När man är utflyttad. Då är det vår. Koltrasten och jag är indikatorer. Osvikligt blir det också alltid kallare efter att jag flyttat ut i det större rummet. Så har det varit under alla år. Men van nu. Tar det som det kommer. April skall vara lite “bakslagig”. Fast kanske är det förmätet att kalla sig själv indikator. I alla fall när man är en “ingenting”. Men märk väl, en glad “ingenting” dock.

Men att flytta tar sin tid. Det blir liksom inte mer än det idag. Då återstår ändå massor. Men resten får bli utplockat efter behov. Det kommer att ta sin tid. Det är ändå låtsasjobb alltihop handlar om. Inget är på allvar längre. Allt är på låtsas numera här på kullen.

Såhär ser det ut live i kylen just nu. OK inte så spännande alls såklart. Men lite typ slow TV kan man ju använda det till. “Tänk om det skulle bli minusgrader?”  Bäst att titta liksom.

Fast man bör nog vara en idiot för just det. Fast det är ändå inte alla som delar med sig av temperaturen i kylskåpet live på Internet. Tror det kalas IoT det där. Men märkvärdigare nu än innan det hette IoT. Knappast. Användbart. Nope inte det heller. Men här internt har det där såklart ett värde. Det kan yla när kylen pajar nästa gång. Eller skickas mail. Eller skickas SMS. Eller yyyyyyyyyylade, SMS och email på sama gång. Fast så jävla skoj är ju inte det heller om man tänker efter.

Hursomhelst. Det är där det är.

 

Moduler

Sju grader kallt här på morgonen, det är helt tomt vid fågelbordet, det är först när solen börjar värma som fåglarna kommer fram och kampen om att få sig ett solrosfrö har startat. De har ätit en halv hink med solrosfrön på tre dagar nu. Dyrfåglar är vad de är den här tiden på året.

Kylen håller sig i området 4-6 grader. Skall kanske sänka en grad. Vi får se. Perioden är nästan 60 minuter. OK. Japp den skulle kunna stå vid vitvaruinsamlingen också. Stå där och anses vara trasig. Nu lever den ett tag till. Jag antar att det gör att jag anses som knasig. Ingen byter ut elektroniken i sin frys och sin kyl mot sig egen. Eller!? Hur som helst är det en bra test av mina moduler. Moduler jag antagligen aldrig kommer att sälja i någon större skala då när det är som det är med saker och ting. Men det är som det är med det där. Man får ta det för vad det är och vandra på. Nästa projekt är en ny styrning av varmvattenberedaren och lite annat i källaren. Har en flödesmätare på varmvattnet redan och en omonterad ligger och väntar på att monteras på kallvattnet. Det har det gjort några år. Det har varit så mycket annat. Men nu i vår skall de på plats. Sen kanske väderstationen kan komma på plats i vår också. En dröm jag närt länge men som också legat där och bara väntat och väntat.

Men utflyttad i stora rummet tänker jag bli idag i alla fall. Måste få komma igång med lite knappande igen för att överleva mentalt. Utan det, problemlösningen, vägen mot en förverkligad vision, så vet jag inte hur det blir. Läser om lite startups som beklagar sig över hårt liv. Japp välkommen till egenföretagarnas liv och värld. Det ser ut ibland som egenföretagare verkligen skor sig. Men räknar man alla år man ligger på låg lön i ett nytt företag och timmar man arbetar också sen när ett företag går bra så blir det nästan alltid en lägre lönenivå totalt sett över ett liv än det man har som anställd. För det handlar nästan alltid om 12/14/16 timmars dagar också när det går bra. I alla fall om man har anställda.

Men det är såklart svårt att värdesätta saker i pengar. Glädje, hur sätter man ett pris på den. Den där glädjen som fick mig att gå ned för trapporna för en timme sedan. Jo jag blev erbjuden hundratrettiotusen drygt för halva VSCP. Det går att titta på det från två håll. Hundratrettiotusen är en bra värdering för ingenting. Men en dålig såklart om man ser på potentialen. Sen om man ser då på sjutton års utveckling som det är idag. Säg att man har trettiofemtusen i lön. En låg lön för en seniorprogrammerare inom embedded men skaplig då ändå.  35 * 12 * 17 = 7140. Ja det är sju mille som man plöjt ner i bara utebliven lön. Nog borde man ha någon krona i vinst också? Ja så tio mille är väl priset? Fast jag brukar ju ange 200 miljoner dollar. Fast det är såklart bara om Microsoft frågar. Deras Europafonderadepengar måste ändå göras av med, jag vet ju att de har problem med det, så där kan man inte komma dragande med 10 mille SEK. Felräkningspengar där.

Fast sannolikheten för att det skulle rama in mer än några hundratusen på mitt konto av det här ens i slutänden är såklart förbannat liten.

Äran då? Ja, den ger jag blanka fan i. Den har aldrig mättat en enda mage.

Man får låtsasjobba på. Hela vägen in i väggen eller ner i jorden.

Nu skall jag stänga ned alla datorer och lyfta ut allt i den gamla solsalen där jag kan se våren komma. Det, ett vårtecken i sig.