Jaha… javisstja…

Man skriver om kod. Har gjort det ett tag. En del är krångligt. En del är lätt. Som det är. Men det är alltid det lätta som är svårt. Det är konstigt att det är så. Som nu

En “poll”
En “accept” när valda descriptorer signalerar.

Inget konstigt.

Men så har poll släppt igenom en “connection” omedelbart när maskinen startar. Jag har letat och letat. Lyft bort kod och adderat kod. Försökt söka på nätet. ja det här har hållit mig sysselsatt några dagar. Inte ens systematiken har fungerat. Att steg för steg analysera alltså. Isolera. Jag har suttit fast rejält och stenhårt. Stillestånd helt enkelt.

Så nu så här strax innan klockan visar tjugotre den första maj. Jag testar att köra koden utanför debuggern. Ser att en drivare inte kopplar upp som den skall heller. Inge konstigt för den kopplar ju upp mot server som ……..

Jaha liksom.

Där var det.

Bort med drivaren och sen fungerar allt som det skall. Den kopplar ju upp sig mot den lokala servern…

Tänk att jag glömde den! ;-/

SSL

När SSL (läs TLS) då fungerar vill man ju ha arbetskamrater att springa in till och ropa:

“JODU!” och “HURRA” och stå där och flina en stund i dörröppningen hos någon som faktiskt fattar arbetsinsatsen.

Fast nu har man ju inte det. Arbetskamrater. Inte ens på låtsas. Man skriver ett blogginlägg istället. Som om det nu skulle hjälpa. Det är ungefär som att dricka Stockholmsvatten istället för champagne. Fast med det får man ändå sig nöja. Imorgon finns annat att göra. Riva ut och ersätta. Bort med det som fungerar. Ersätt med nytt och skinande. Buggigare. Troligen. Men vad gör man inte för friheten. Oberoendet. MIT-licensen. Den hägrande.

Godnatt!

Tydligare

Tydligare än såhär kan kanske inte det där sten på sten bli.

Igår, bygge nytt, får allt att fungera på Linux. Flyttar över till Windows. Det skall ju fungera där också. Några hundra fel. Fixar det mesta, de sista nu på morgonen.

Men sen tillbaks till Linux igen. Då ser det ut såhär

Kanske hundra fel. Ja och när de är fixade tillbaks till Windows…

Livet på en pinne liksom. Man måste ha tålamod och genuint tro att man fixar det där till slut. Jag vet.

Ibland

Ibland får man faktiskt ge sig för dagen fast det ser ut som nedan. Jodå, om man inte ser vad det står på skärmen längre. #grusögon. Det är en giltig orsak. I alla fall efter att man verifierat att man

1.) Har glasögon på sig.
2.) Att man inte har någon annans glasögon på sig.

Klämmer dom där imorgon. Serru!

Kodrader

Det är såklart lite fånigt att räkna kodrader. De säger egentligen ingenting . Men för själva VSCP & Friends paketet ser det ut såhär ( då är det ungefär lika mycket kod i form av firmware och JavaScript och annat jox).

Men ~88 kodader per dag ungefär under sjutton år. Jobbar man ungefär femton timmar per dag så åstadkommer man alltså ungefär sex rader per timme.

Ja totalt onödigt och meningslös information alltså.