Såja

Så tar man sig igenom alla siffror och avstämningar. Det är en lika jobbig process varje gång, men en fantastisk skön känsla när allt är klart och alla kolumner stämmer. Nu är det såklart inte som vanliga år här. Grodans Paradis AB är vilande (det finns egentligen inte ett begrep “vilande” men ändå), avregistrerad från både moms och F-skatt, men skeppet (det är firman det) skall ändå hållas flytande under de här åren tills skuldsaneringen är klar. Anledningen till det är VSCP. Visst kunde allt köras på som vanligt också. Men vill inte krångla till saker och skapa tveksamheter om syften under de här åren så att missförstånd uppstår.

Mitt enda mål är alltså att hålla VSCP användare servade och att behålla så mycket av upparbetad kompetens som det går genom att fortsätta koda och bygga VSCP pryttlar. Pengar tjänar jag inga dock. Hittar jag ett arbete så är jag i alla fall fortfarande igång kunskapsmässigt. Jag tjänar iof inga pengar då heller.  Sannolikheten är dock inte stor för det där “hittandet”. Därom är arbetsförmedling och jag överens. De vill helst att jag avregistrerar mig helt eftersom jag “inte har några bidrag”. Hmmm… Men jag vägrar. Sen må Sverige (ja världen också) skrika hur mycket det vill efter IT kompetens. Gamla gubbar gören sig icke besvär.

Men summa summarum, nu får jag alltså återgå till det där staplande av stenar på varandra. LYCKA!

Jag tror att jag firar det med att gå och lägga mig. Då med en förhoppning om att vaka upp imorgon igen. Helt säker är jag aldrig. Men hoppas varje kväll. Den där längtan efter en dag till att åstadkomma storverk på.

Oanvändbart

 

Post Gävle dag. Jag borde egentligen varit på Fiber Optic Valleys dag “Innovation day ” i Hudiksvall idag, men någon måtta får det ändå vara på gamla ocoola gubbars farande ute i den riktiga världen. Dessutom så är de där dagarna mest yta. Det saknas substans. Det digitaliseras utan mål och mening. Ja pratas om det mest. Som om det är en frälsare. Så förbaskat mycket “innovation” handlar det inte om. Men just nu är digitalisering == EU pengar. Flugorna söker sig till sockret. Skiten de producerar hamnar här nere.

Men nu skall jag inte gnälla. För det är en mötespunkt det där eventet. Det ÄR högre upp än vad allt annat är som händer här är. Så SÅ dåligt är det inte. HEJA där liksom. Fast en gång per tionde år skulle jag vilja ha lite teknikhöjd på föreläsningarna. Eller åtminstone intellektuell höjd. Det, gott folk, är inte detsamma som att en talaren är från Telia, Ericsson eller Volvo. Inte ens Google, Facebook eller Amazon räknas där. Serrö…

Fast vad vet jag om sånt. Eller om något annat. Jag sitter ju här ute i skogen jag. Gör mitt. Det är liksom inte på riktigt. Ju. Liksom. Har aldrig varit.

Fast de brukar ha bra käk. Gratis. Ja och så träffar man alltid någon man kan prata en stund med. Ibland två. Så synd egentligen. Men nästa år kanske.

Fast torsdag. Jag har städdag. Sen efter städningen ringer UML mannen. Ja och så pratar vi i en och en halv timme. Han tror att lösningen på alla problem är mer UML, Jag tror det inte. Frågeställningen har vi haft uppe på agendan i tio års tid.

Så halva dan går och försvinner. Den andra halvan sitter jag där och försöker ta mig in i låtsaskoden. Det går sådär. Sirapströgt. Oinspirerat. fast någon rad blir det ju.

Rödjurshögen av en Aferikansk savansamlings storlek ställer sig här ute och äter på den gamla damen. Helvete. Där går gränsen. De jagas omdelbart iväg av gubben. Mina och fåglarnas körsbär är heliga. De som skall komma på de där grenarna vad det lider. Men av någon anledning gillar rådjuren körsbärsträd. Men mig veterligen har de aldrig givit sig på gamla damen tidigare.

Häggen håller på att slå ut förresten. Det är förbaskat tidigt. Har nog aldrig sett det den här tiden på året tidigare. Speciellt inte när snön legat kvar. Men det är välkommet. Jag njuter av den doften varje dag på min promenad till och från brevlådan. Så länge det varar. Men oftast tar ju syrenen över.

Igår i Gävle förresten. Behöver frimärken. Passar på att köpa på stationen.

“…och så vill jag ha sex porton tack”

“????? ??? ????”

Tid går. Klockor tickar.

“öhhhhh… vad menar du”

“Ja, frimärken, sex stycken”

“jaha, då fattar jag, ja det har vi”

Alla ord är inte gångbara längre. Mycket av ens språk är inget att ha. Är oanvändbart. Antagligen en av anledningarna att ingen förstår mig. Ler.

Kastar iväg Google inbjudan. Inga pitchar här inte. Vi skall nog kunna ta oss till SF utan Google. En dag.

Postflickan ringer på dörren, slänger in en låda,  och rusar iväg innan jag hinner få mig själv och hela kroppen med mig ut. Som en gammaldags tomte liksom. En ny tjej. Snabb. Tack för leveransen. Aldrig missnöjd med PostNord här ute. Suveräna. Hinner säga tack innan hon hoppar in i bilen och gasar iväg.

Har jag berättat att jag är trött, VERKLIGEN URTRÖTT, på allt tävlande. Det skall tamefan tävlas i allt.  Det är någon slags ansvarsundanmanöver tror jag. Har en känsla av det. Tävlingar används för att det finns inte finns en enda människa idag som skulle våga plocka ut dem hen tycker är bra för att hen faktiskt tycker det och står för det. Med en tävling blir det där ju upp till de tävlande. Ja att vinna. Bli utvalda. Går inte att gnälla på en endaste en. Ansvariga saknas.

Fast det är väl Darwin man skall vara förbannad på. Det var han som startade allt det där. Survival of the fittest. Jo jo, som om det inte räcker med företagsresan för det.

Fast det är säkert bra det där. I alla fall tills någon guru talar om för alla att det är dåligt. Då är det inte längre bra. Alltså. Liksom.

Tänk så oerhört många ord till ingen nytta jag skrivit här i bloggen genom åren. Tänk så mycket annat jag gjort till absolut ingen nytta. Det där skrämmer mig faktiskt. Tänk om det är TV/Facebook/Hockey/Fotboll etc folket som har rätt ändå. Att åka med är vägen. Varför anstränga sig liksom? När man kan sitta där i TV soffan. Uppröras över Uppdrag granskning eller Farmen.

Tänk om det är så…

Jaha

Det som görs var tvunget att göras. Vissa av oss har inget val.

Liksom.

Företagens välfärdsavtryck

För en gångs skull en vettig kampanj från Företagarna. Tycker att de annars mest värnar om sina egna kontorsstolar och lönekuvert.

Edit: Ops! Ser nu att det är Svenskt Näringsliv som står bakom. Ja någon gång skall väl dom hitta ett korn värt att picka i sig också.

Source: Företagens välfärdsavtryck