Ljusdal 13/9 Höstmorgon

Inget märkvärdigt. En vanlig morgonpromenad.  En Sädesärla sprätter framför mig och flyger iväg. Gissar att det blir den sista jag ser för året. Den skall ge sig iväg till Afrika och leva med andra människor. Jag skulle vilja följa med och se vilka de är. Men det kan jag inte. Sädesärlan binder oss samman. I alla fall så. Men inspirerad sätter jag mig och läser på det “nya” biblioteket. Bluetooth för programmerare såklart.

Deg.

På jäsning. Häftigt där inne.S tog mig på en guidad tur för några månader sedan. “Lokalen” säger MUSIKKONSERT.

Det är lättare att dra raka streck på ritbord än kringelkrokiga.

En köping skall värmas upp.Varmvattenberedare behövs liksom panna.

Långt där borta Stadshotellet. Men Ljusdal är en Köping. Fast en köping med ambitioner. Då i alla fall.

Skola och museum. Förr mejeri.

Hälsingland

Avholmsberget. Dellensjöarna där nere. Gröna vågen land.

Moviken. Kultur och historia. Kvinnan på bänken fastnade för evigt i medvetandet. En sorgsenhet fryst i tiden.

m

Mer Moviken.

Hölick såklart. Livet har inga problem med en simple och utsatt klippskreva.

Ja och så den traditionella bilden fån Hölick in mot Hälsingland. Bergen där i fjärran. Klipporna som frysta vågor. Vattnet som bär denna stora längtan. Min favoritplats på jorden. Den plats jag kan finna tröst och trygghet och lugn på och där vindarna alltid är ljumma när de leker med mitt allt gråare hår.

Utan bygglov

En geting som bygger ett bo i grillen, på gallret, utan bygglov. Ja det går ju inte. Men någon har redan plockat innehållet. Gjort ett hål i väggen. Alla har fiender. Men det är klart. En oanvänd grill är väl inte det sämsta stället att bygga ett getingbo på. Med locket stängt så finns skydd och tak och det låter gott (men är torrt) när det regnar. En använd grill är såklart ett sämre val. Det måste man såklart konstatera. Jodå…